Nya vändningar i USA-val

På bara några timmar i söndags var spelplanen i det kommande amerikanska presidentvalet totalt förändrad. USA:s sittande president Joe Biden gav upp inför trycket från en mängd inflytelserika personer. Hans hälsotillstånd och ålder, 81 år, var några av de uppenbara faktorerna, trots en rekordlång tid av politisk erfarenhet. USA hade veckan innan skakats av mordförsöket på hans rival, republikanske expresidenten Donald Trump.

Priset är högt runt om i världen för politiska ledare.

Mordet på den nära nog glorifierade USA-presidenten John F Kennedy ett år före presidentvalet i november 1964, hans bror, presidentvals-kandidaten Robert Kennedy, i juni 1968, den svarte baptistpastorn och medborgarrättskämpen Martin Luther King, någon månad tidigare, skedde när stora internationella spänningar rådde under det kalla kriget mellan USA och Sovjet.

Då kastade demokratiske presidenten Lyndon B Johnson in handduken, sju månader innan valet. Nu gjorde Joe Biden samma sak, men det är mindre än fyra månader till ett presidentval där en redan ganska segerviss expresident, Donald Trump, tvingas tänka om. Vem ska han kämpa emot? Blir det sittande vicepresidenten, den svarta kvinnliga juristen Kamala Harris? Om endast tre veckor, vid demokraternas partikonvent i augusti, blir det officiellt. Vad gör dessa förändrade förutsättningar för valet i november? Vem är mest lämpad på den demokratiska sidan att strida mot segertippade Donald Trump?

Vettvillingars måltavla

Statsledare och politiker av alla kategorier som tar upp kampen för ett förändrat samhälle eller land, blir inte sällan måltavla för vettvillingar av olika kategorier. Politiker i ledande ställning vet att ett högt pris vilar på en offentlig person som driver en politisk agenda, vilket inte alla medborgare i ett land ser med välvilja på.

Hur mordförsöket på ex-presidenten Donald Trump kommer att påverka det stundande presidentvalet i USA i november, vet i dagsläget ingen. Men reaktioner pekar på att det kommer gynna Donald Trump och ge den kandidat demokraterna väljer, möjligen vice-presidenten Kamala Harris, ännu mer uppförsbacke i valkampen.

I det republikanska partiet och Donald Trumps världsbild finns betoningen på de kristna värdenas betydelse. Därför är det intressant att han nu väljer katoliken J D Vance som sin vicepresident, vars fru har hinduisk bakgrund. Paret vigdes inte bara av en katolsk präst utan också en hinduisk religiös ledare.

Många lösa trådar

Hur mycket en presidents och en vicepresidents personliga och religiösa övertygelser tillåts prägla politiken är högst oklart. Vicepresidenten Kamala Harris har hittills spelat en tillbakadragen roll, men hennes politiska agenda är mycket liberal, inte minst i abortfrågan. Nu blir hon den första kvinna som på allvar kastas in i valrörelsens strid mot Donald Trump, en icke avundsvärd uppgift.

När cirka fyra månader återstår innan amerikanska folket ska välja sin president hinner mycket hända. Men blir det Donald Trump som väljs kommer det med stor sannolikhet att leda till betydande relationsproblem mellan USA och Europa. Vilka konsekvenser får det för Nato om USA drar tillbaka en större del av sitt ekonomiska stöd? Det återstår också att se. I dagsläget finns det alltför många lösa trådar att dra i.