30 år senare: Därför är EU-samarbetet oumbärligt idag

Det är 30 år sedan Sverige blev medlem i EU. Ett ställningstagande som hade debatterats intensivt, men där nära 2,9 miljoner röstberättigade svenska medborgare sade ja till att bli medlemmar. Det skedde i en rådgivande folkomröstning hösten 1994. Under de första åren för oss svenskar som EU-medlemmar var debatten intensiv kring hur många upplevde att EU försökte detaljstyra olika beslut och områden, som Sverige själva tagit hand om tidigare.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet var de två riksdagspartier som röstade nej till medlemskap. Idag har Vänsterpartiet valt en annan inställning till samarbete.

Med facit i hand och 30 års perspektiv, hur blev resultatet?

Debatten, om än inte lika intensiv, fortsätter om EU:s försök till överstatlighet. Det är idag många frågor som blivit så komplexa och nationsöverskridande, att man inser att de inte kan lösas om vi inte samarbetar med andra EU-länder. Det gäller exempelvis den organiserade brottsligheten, det gäller drogsmuggling, penningtvätt, människohandel och även flyktingfrågor, sjuk- och hälsovård, klimatkampen och andra stora och omfattande utmaningar. Det blir mer och mer uppenbart att varje enskilt EU-land får allt svårare att hitta lösningar på egen hand.

EU-kommissionen skriver att under 2025 kommer mycket att ske. Det blir stora utmaningar för alla EU-länder, även om de kan variera från land till land.

Kommissionen konstaterar att Sverige, sedan sitt inträde i unionen, har betytt mycket för demokratifrågorna, mäns och kvinnors lika rättigheter, social inkludering med mera. 

När vi idag har ännu större svårlösta frågor som exempelvis rör flyktingars livssituation och etablering i de olika länderna, är det först genom samarbete som förutsättningarna förbättras för att finna lösningar.

Sången som blev så populär på 1960-talet, ”No man is an island” (ingen människa är en ö), kan på olika sätt illustrera hur viktigt det är att EU:s medlemmar tillsammans söker en framkomlig väg.

Sverige som både till landyta och befolkningsmängd är ett förhållandevis litet land, har ändå bidragit till, och vunnit, på EU-medlemsskapet. 

Storbritannien efter Brexit, där landet kapade så många band till den europeiska kontinentens människor, kämpar idag en tuff kamp att försöka klara sig på egen hand. Regeringskriserna har avlöst varandra. Det finns troligen många i detta örike som noterat hur det i flera avseenden blivit sämre sedan man lämnade EU. Antalet britter som nu ångrar sig har blivit en växande skara. På många sätt blev det inte alls som man trott och hoppats.

Även om många svenska bönder kan uppleva en omfattande byråkrati och ibland regelkrångel, har EU kraftfullt kunnat stödja jordbrukarna ekonomiskt. Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, har stigit 85 procent sedan medlemskapet påbörjades. Fiske- och jordbruksindustrin har fått mycket stort stöd.

Engagemanget från EU till Ukraina, som under 1 000 dagar har fått utstå Rysslands anfallskrig, är ett annat område där EU:s länder gjort intensiva insatser.

På miljöområdet, utvecklingen av digital teknik och inom många andra viktiga samhällssektorer har EU, genom samverkan medlemsländerna emellan, fått stor betydelse och blivit en nödvändig medspelare för Sveriges utveckling. 

På olika sätt uppskattas att EU-medlemskapet har gett Sverige ett tillskott på 300 miljarder varje år.

Vi behöver hålla ögon och öron öppna för omfattningen av EU:s inflytande över enskilda medlemsländer, men samtidigt inse att EU är en nödvändig medspelare för stabilitet i Europa och även i Sverige.