Trenden måste vändas – Sverige behöver fler barn
Sveriges sjunkande födelsetal är en utmaning som kräver politiska satsningar och ett nytt fokus på familjens roll i samhället.
Foto: Taylor Gray
Ledare. Svenskarna tvekar inför familjebildning. Frågan är om politiken kan lösa problemet – eller om det handlar om attityder.
Trenden finns över stora delar av världen. I Sverige föds 1,4 barn per kvinna. Inte på 20 år har barnafödandet varit så lågt i Sverige. Under 2024 föddes 98 500 barn enligt Statistiska Centralbyrån. Det innebär 1 600 färre barn än året innan. I botten ligger Sydkorea med 0,7 barn per kvinna och Kina med 1,0.
Den här situationen vill Kristdemokraterna göra till en valfråga inför valet 2026. Tidigare riksdagsledamoten Jimmy Loord, som representerar KD i Region Kalmar, vill se en förändring. Även om han inte längre sitter i riksdagen, föregår han med gott exempel som fyrabarnsfar. Han vill tillsammans med sitt parti vara med och stimulera möjligheterna för svenska medborgare att föda fler barn.
Jimmy Loord och KD vill skapa en attitydförändring i vårt land.
En del säger att det inte är så märkligt att många par tvekar att få barn. Man nämner världsläget och den dystra svenska framtiden. Men både i Sverige och andra länder har vi levt med betydligt mörkare förutsättningar och trots det har fler barn fötts. Vissa pekar på en kärv ekonomi, hög arbetslöshet och att de politiska hoten är större än på länge.
I vår tids fokusering på materialismen är förnöjsamhet inte något det talas speciellt mycket om. Vi samtalar ofta om höga matpriser och hur dyrt det är att leva, både för pensionärer och barnfamiljer.
Förstärker vi betoningen på samhällets minsta cell, familjen, så att tryggheten grundläggs mycket tidigt, då blir vinsterna många fler på olika områden.
Under större delen av de senaste drygt 20 åren har barnafödandet legat kring 110 000 barn per år. Det är givetvis oroande, att det nu föds färre barn per år. Här har de politiska partierna ett ansvar att stimulera förutsättningarna för att fler barn kan födas. Om vi inte lyckas vända trenden kommer försörjningsbördan för den yrkesarbetande delen av svenska folket bli allt tyngre. Jämfört med tidigare decennier har vi blivit friskare och lever längre. Kommande generationen får därmed en växande försörjningsbörda, även om en del pensionärer gärna fortsätter att yrkesarbeta efter pension.
Visst är det ett stort ansvar att sätta barn till världen och krävande att få vardagen att gå ihop med yrkesarbete, fritidsaktiviteter och en fungerande omsorg om de barn man har. Men vi behöver byta perspektiv. Det finns så mycket glädje i föräldraskapet och att se nya generationer växa upp, trots utmaningar av olika slag.
Det klassiska begreppet ”det var bättre förr” har egentligen ingen relevans. Då kämpade människor med betydligt fler svårigheter än vi har idag. I alla tider har det funnits utmaningar, men det stora flertalet har klarat av dem.
Visst finns det orosmoln med ökad psykisk ohälsa hos både unga och äldre, och en skola med brister i ordning och kunskapsinhämtande. Ungdomar lockas av kriminella gäng med löften om materiell framgång och status, istället för att skaffa en bra skolutbildning och stimulerande arbete.
Förstärker vi betoningen på samhällets minsta cell, familjen, så att tryggheten grundläggs mycket tidigt, då blir vinsterna många fler på olika områden.
Vi kan, trots världsläget och sociala störningar i samhället, välja perspektiv. Vi kan bestämma oss för ta vara på det vackra, varma, positiva och sätta vårt fokus där. Vi kan bidra till det som är varmt och gott. Då skapar vi viktiga motkrafter också i en ödesmättad tid.