Ingen ljusning i sikte
för Europas judar

Kriget mellan Ryssland och Ukraina har ökat hotbilden i olika europeiska länder. Utvandringen av ryska och ukrainska judar till Israel har också stigit. Från Ukraina flyr alltfler judar till det utlovade landet, skriver Rauli Lehtonen, ordförande för Regionrådet Eurasien inom Pingst Internationellt och missionspastor för Filadelfia Stockholm. Enligt de israeliska myndigheterna kom 40 000 ryska och 20 000 ukrainska judar som invandrare till Israel under 2022. 

Antisemitismen som blivit så märkbar i många länder, också i Sverige, har påverkat judars planer på utvandring. Efter Hamas attack mot Israel den 7-8 oktober 2023 blev det tydligt att antisemitismen tilltog i många länder. 

Hat mot judar går tillbaka till medeltiden i många länder. Sverige började tillåta judisk invandring 1775, berättar historiemagasinet Populär Historia i sitt senaste nummer. Bohuslänska Marstrand var den första fristaden för judar i Sverige.

Det tog lång tid innan judar började få en lite drägligare tillvaro i Sverige. Det hade egoistiska motiv. Myndigheterna ansåg att judarna nog kunde stimulera handeln i Sverige.

Svenskars restriktiva synsätt på judiska invånare har gått i vågor. Under andra världskriget var Sverige först mycket återhållsam att tillåta judar att bosätta sig i vårt land. Trots att det flera år innan krigsslutet blivit uppenbart med nazisternas utrotningsplaner, fick inte särskilt många judar stanna i Sverige.

Efter krigsslutet, när den fasansfulla sanningen gick upp för svenska folket, blev situationen förändrad. 

Den som studerar svensk och judisk historia kan se hur svenskt näringsliv berikats av judiska familjer som invandrade till Sverige. Österrikaren Josef Frank som kom att prägla svensk möbel- och inredningsdesign är en. Den mähriske juden Herbert Felix blev en entreprenör i konservbranschen med varumärket Felix. Andra kulturpersoner var Joachim Israel, Peter Weiss, Harry Schein, nobelpristagaren Nelly Sachs, bokförläggaren Albert Bonnier och många fler.

Ett antal judar under 1700- och 1800-talet var fattiga östeuropéer. De tjänade sitt livsuppehälle med hantverk och gårdfarihandel. Svenskar, inte minst på landsbygden, var skeptiska när judiska handelsmän gick från gård till gård och erbjöd sina handelsvaror. De konkurrerade med svenska ”knallar”. 

Troligen därför att judiska medborgare var så ifrågasatta, slöt de sig kulturellt tillsammans och blev ofta framgångsrika exempelvis inom kultur och ekonomisk förvaltning. 

I dagens Sverige och Europa möter judiska medborgare inte sällan motstånd. Kampen för ett eget land, som Israel fick 1948, har inte gjort omgivande länder och folk i Mellanöstern mindre hatiska.

Under Rysslands anfallskrig på Ukraina från 2022 har Ryssland och även Ukraina förlorat många medborgare på slagfälten. När så många ryssar stupat har extremt många både judar och ryssar mobiliserats. Antalet judar idag i Ryssland varierar mellan 1,7 och fyra till sex miljoner, beroende på vem man frågar. Många judar i Ryssland har registrerat sig som ryssar för att undgå förföljelse. Kriget har spätt på utvandringen av ryska och ukrainska judar till Israel.

Det finns inget som tyder på en förbättrad attityd mot judar, varken i Sverige eller i Europa. Det är en märklig utveckling hur judar runt om i världen möter hård kritik för den politik som Israels regering står för. Kampen för trygghet och acceptans för judiska medborgare kommer med stor säkerhet att vara hård också under kommande år.