Generation Z söker nya värderingar

I ett lite längre perspektiv har inte bara arbetsmarknaden, men också ambitionerna kring arbete och karriär, förändrats radikalt i Sverige. Under 1950- och 1960-talet kunde man mycket väl stanna kvar på samma arbete som man började direkt efter högstadiet som 15-16 åring. De som idag är pensionärer kan minnas denna tid. 

Idag är det mer eller mindre otänkbart. Nu möter vi en ny generation, som fått epitetet Generation Z eller zoomers. Det är unga människor födda mellan 1995 och 2012, som har andra synsätt och mål. På 2020-talet är det närmast otänkbart att få ett arbete utan gymnasium och högskola. 

Arbetslivet var tidigare stabilt på ett annat sätt, medan ungdomar efter milleniumskiftet är mycket mer flexibla i sin syn på yrkesval. Forskning visar att de tänker mer på vänner, familj och den egna ekonomin än på långsiktiga samhällsfrågor. 

Deras tilltro till politikers möjligheter att hantera samhällsproblemen har minskat. De politiska partierna har svårare att rekrytera unga till politiskt engagemang. Detsamma gäller föreningslivet, som får arbeta hårdare för att få fram ledare till olika uppdrag.

I takt med att välfärden utvecklats de senaste decennierna, började uppväxande generationer att bli mer fokuserade på pengar och materiell framgång. Betoning på flexibilitet och balans mellan livet utanför jobbet och tid på arbetet förändrades. För Z-generationen prioriteras gärna arbeten och sysslor som ger snabba pengar. Grundläggande värderingar som gemensamt samhällsansvar och engagemang för andras behov minskade. I dess kölvatten följde ifrågasättande av auktoriteter genom ett tydligare kritiskt tänkande, både på gott och ont.

Dagens Nyheter porträtterade strax efter trettonhelgen Sophie, som på grund av pandemin tvingades avsluta collegestudier i USA och återvända till Sverige. Vad skulle hon satsa på nu? 

När hon googlade och fick upp många yrkesval på nätet föll ögonen på flygledarutbildning. Kraven var höga och studierna krävande, men efter två och ett halvt års studier fick hon arbete på Malmö Airport, där hon trivs bra. Vid sidan av jobbet tränar hon mycket, men Sophie hade med sig tio års tennisspelande i bagaget.

Hon betonar i intervjun att fritiden också är mycket viktig. Hon vill inte vänta till arbetsåren är avslutade innan hon kan göra roliga och meningsfulla saker.

Från skolåren ställde hon höga krav på sig själv och lyckades väl, vilket avspeglade sig i bra betyg.

Jobbet som flygledare har ingångslöner på 45 000 och medellönen ligger på 77 000, vilket är betydligt högre än i många andra yrken. Luftfartsverket har 642 flygledare på sina flygplatser eller flottiljer. Tio procent, eller 65 personer, av dem hör hemma i Z-generationen.

När man tittar på samhällsutvecklingen från mitten av 1950-talet, har sekulariseringen slagit igenom mycket påtagligt, vilket påverkat människors värderingar om vad som är viktigt i livet.

Men på senare år märks en svängning, där unga människor åter söker sig till kristen tro på ett sätt som överraskar. Även i mediavärlden märks detta. Att på bästa sändningstid i ett nyhetsprogram ha en debatt om Guds existens, var närmast otänkbart för något decennium sedan. Tillströmningen till konfirmandundervisningen inom Svenska kyrkan har ökat mycket påtagligt, och sökandet bland unga efter värderingar bortanför det materiella, är överraskande tecken. Sverige är kanske inte längre världens mest sekulariserade land?