”De här prästerna ser ungas frågor om Bibeln som radikalisering”

Politisk oro, ekonomisk oro, krig, upprustning och protester, psykisk ohälsa och mycket mer – det senaste året har skapat många rubriker och stor oro, inte minst i Sverige. Inför påsken frågade Hemmets Vän Jacob Rudenstrand vad evangeliet om Jesu död och uppståndelse kan betyda i spåren av detta. Han påpekar att påskens budskap alltid är viktigt.

– Det är något som verkligen hänt i historien, att Gud har blivit människa, gått igenom det mörkaste av mörker för vår skull och tagit på sig människans synd, utsatt sig som en svag människa och blivit utsatt för ett justitiemord, en rättegång som alla vet är falsk. Att han dömdes utifrån falska anklagelser och avrättades av en stor ockupationsmakt, av vad som var dåtidens största imperium, fortsätter han.

– Han sätter sig själv i den situationen för vår skull, genom att ta på sig våra synder och de straff som vi egentligen förtjänade och sonade på det sättet det vi har gjort mot en rättfärdig Gud. Det ger oss erbjudande om hopp, om vi sätter vår tro till honom.

Evigt hopp

– Att han uppstod på den tredje dagen ger oss ett evigt hopp om att all orättfärdighet, all orättvisa, allt förtryck vi möter här, allt krig och elände, all sjukdom och orättvisa – allt det kommer en dag att få ett slut. Det finns något som är värt att arbeta mot, att allt arbete för rättfärdighet är inte hopplöst. I slutändan finns faktiskt en historiens domare som kommer att ställa allt till rätta.

– Det är ett budskap som går rakt in i alla tider, men särskilt i de tider som vi befinner oss i, där säkert många upplever att så mycket skakar, med allt från krigslarm till säkerhetshot, till ekonomiska utmaningar, sjukdomar och härjningar, förföljelser och allt vad det innebär.

– Det är inte till världsledare som ändå visar att vi inte kan förlita oss på dem, utan det är ytterst sett Gud vi sätter vårt hopp till. Det är lejonet av Juda, Guds ofelbara lamm, som håller hela historien i sin hand, fortsätter Jacob Rudenstrand.

Tröst och inspiration

– Det är det som är påskens budskap, men också Uppenbarelsebokens budskap som har gett tröst till människor i alla tider, till dem som bekänt sig till Kristus. Vi har något att se fram emot, historien är att det inte är ute med oss.

– Det talar naturligtvis främst till kristna, men är också något som ger kraft och inspiration att vara hoppets budbärare i allt det negativa som vi befinner oss i, säger han.

Det har talats om allt fler unga som söker sig till kyrkan idag – vad gör evangeliet mer attraktivt för dessa?

– Det är svårt att säga vad det främst handlar om. Handlar det om en genuin längtan efter Gud är det naturligtvis Gud själv som drar i människor. Han använder olika sätt att dra människor till sig, svarar Rudenstrand.

– Men man kan också tänka på de olika värderingar som Sverige präglats av: En generation gör uppror mot den generation som talat om auktoritet, kyrkan och liknande, en generation vill alltså slå sig fri från auktoriteter. En ny generation har på många sätt påverkats av ett tänkande om att ”lyssna till ditt hjärta, du kan bli den du själv vill”, och det är också en väldigt rotlös generation.

Fastare grund

– Mitt i allt detta har man en kyrka, församlingar och ett budskap som ändå erbjuder någon form av stabilitet. En stadga mitt i det som kanske verkar rotlöst, och där man kanske letar efter tydliga normer, en tydlig auktoritet. Det blir ett erbjudande som förmodligen tilltalar väldigt, väldigt många. Man vill ha en fastare grund att stå på, och då kan kyrkan erbjuda något av detta, fortsätter han.

– Sedan ska man vara medveten om att stabilitet i sig inte är frälsande. Man behöver ta ett steg i tro, för att använda ett ålderdomligt uttryck, och säga ja till en personlig relation till Jesus. Det handlar inte om att bara gå i kyrkan eller att se att det finns ett värde i de auktoriteter eller traditioner som man tidigare har förkastat.

– Man är lika distanserad från Gud även i den aspekten, traditionella värderingar är inte frälsande. Man måste säga sitt ja till Jesus först. Men det kan ändå vara något på väg mot en levande tro på Jesus.

Tillbaka till Jesus

– I och med att vi lever i en tid där mycket handlar om att skapa sitt eget liv – att vara normbrytande och ett stort fokus på att hitta sin egen identitet – kan det skapa en mättnadskänsla som gör att man i stället vill hitta något mer traditionellt. Då associerar man ofta kyrkan till det traditionella som samtidigt kan innebära en väg tillbaka till Jesus, säger Jacob Rudenstrand.

Präster i Svenska kyrkan har i samband med det varnat för radikala nätpredikanter och ”radikalisering av unga män” – vad säger ni i Evangeliska Alliansen?

– Det stämmer att det förekommer olika former av radikalisering, det ser vi i vårt samhälle idag. En hel del sker via nätet, man har isolerats socialt och på olika sätt finner man sitt enda utlopp i någon form av uppmuntran till att vara en ”riktig man” eller att män och maskulinitet är något som underminerats under lång tid i vårt samhälle, svarar han.

– Det är sådana budskap som ofta sprids på nätet och som antagligen finner en god jordmån i ensamma, unga män som upplever sig isolerade.

– Här har kristenheten en möjlighet att nå ut med det glada budskapet att Jesus är den optimala mannen, men inte i form av den manlighet som många av de radikala, hatiska rösterna vill göra gällande på nätet. Jesus gav istället sitt liv för oss, offrade sig själv.

Vilka menar man?

– Samtidigt är Svenska Evangeliska Alliansen väl medvetna om den debatt som de här prästerna tagit upp, och det vi efterfrågar är ett förtydligande: Vilka är det ni menar? Vilka röster tänker ni på? Kan ni namnge några av dessa? Om det förekommer rent hatiska budskap på nätet som påverkar unga människor är vi så klart måna om att vi vill varna för eller bemöta det här på olika sätt, säger Jacob Rudenstrand.

– Hittills tycks man blanda samman det man talar om som traditionella värderingar eller konservativa uppfattningar med hatiska budskap och man tycks klumpa samman olika fenomen. De här prästerna tycks utgå från de värderingar som är gängse inom deras sammanhang, liberala, progressiva värderingar som är gängse hos dem.

– De menar att en del unga ger uttryck för värdekonservativa uppfattningar, och då citerar jag exempel de har gett i en intervju i TV4: ”Stämmer det att Gud har skapat man och kvinna?” Det beskriver de som värdekonservativa uppfattningar som i längden kännetecknar en radikaliseringsprocess.

Radikalisering eller konstruktiva frågor

– Det vi frågar oss är: Behöver det innebära en radikalisering? Kan man inte uppfatta att Bibeln ger uttryck för sådana funderingar och att man behöver ha ett konstruktivt svar som tar Bibeln på allvar i de här frågorna?

– Vi borde vara måna om att diskutera: Vad är kontexten? Hur kan man förstå det här? I stället tycks man avfärda redan frågorna från första början och säger att det är tecken på radikalisering, fortsätter han.

– På samma sätt som motsvarande reaktion inom väckelsekristna konservativa sammanhang, om man där upptäckte att några unga valde mer progressiva, liberala värderingar, skulle reaktionen kunna beskrivas med ord som moralpanik. På det sättet skulle de här prästernas reaktion också kunna beskrivas som en slags moralpanik: ”Hjälp, några av våra ungdomar uttrycker sig inte på det normala progressiva sätt som vi förväntar oss.”

Jacob Rudenstrand talar om hur de jämför den typen av konservativa värderingar med Netflix-serien Adolescence, som Hemmets Vän skrivit om tidigare.

– Vilket blir ett märkligt och väldigt fult sätt att argumentera.

Men påskens budskap – Jesu död och uppståndelse – är något som debatteras på nätet?

– Vi lever i en skeptisk tid, i en skeptisk kultur i Sverige idag, där mycket av idéerna om Jesu död och fysiska uppståndelse också diskuteras på nätet. Även om där förekommer alla konspirationsteorier och myter, som exempelvis att Jesus skulle vara en kopia av antikens gudar, så är det ändå fantastiskt att så mycket resurser finns på nätet från kristna apologeter som bemöter dessa idéer, förklarar han.

– De pekar på alla de faktiska, goda skäl och argument som ändå finns när det gäller Jesu fysiska uppståndelse: Den tomma graven, vittnesmålen – först från kvinnor som var de första vid graven, och sedan att så många namngivna personer och så många som upp till 500 personer ser den levande Jesus efter korsdöden. Ett annat argument är att den tidiga kyrkan växte så explosionsartat.

– Det är ändå så många fantastiska saker som finns tillgängliga på nätet i form av förkunnare som William Lane Craig, John Lennox, Sean McDowell och många andra apologeter, tänkare och kommunikatörer som är duktiga på att nå många av dagens unga, avslutar Jacob Rudenstrand, och nämner även historikern Tom Holland, ”som betytt mycket för att visa på den kristna trons betydelse för våra värderingar och hur vi tänker kring rättigheter och så vidare”.