Fredrik Lindé: ”Bonhoeffer hade inte gillat telefonsäljare som lurar folk på pengar”
Den tyske teologen Dietrich Bonhoeffer var verksam i en desperat tid som på många sätt liknar vår, menar Fredrik Lindé efter ett samtal i Pingstkyrkan, Bottnaryd.Foto: Bundesarchiv & Fredrik Lindé
Nyheter. 80 år efter sin död inspirerar Dietrich Bonhoeffer fortfarande kristna världen över. I veckan uppmärksammades hans livsgärning och teologi under ett öppet samtal i Pingstkyrkan Bottnaryd. Vi pratade med en av initiativtagarna Fredrik Lindé, författare och pastor i Brokyrkan, Rimforsa, om den tyske teologens relevans i dagens samhälle.
— Man firar kanske inte 80-års jubileum av någons död men det är ju faktiskt något att uppmärksamma, säger mångsysslaren Fredrik Lindé till Hemmets Vän efter samtalet om Bonhoeffers arv i Pingstkyrkan Bottnaryd.
Vad fick ni för reaktioner på samtalet?
Fredrik Lindé, pastor, Brokyrkan Rimforsa.Foto: Privat
— De vi pratade med efteråt var uppmuntrade, berörda och ville läsa mer om Bonhoeffer. Det är ju det man hoppas på! — Kyrkoherden från Svenska kyrkan som var här berättade om sitt arbete med kristna i DDR under kommunismen och parallellerna till Bonhoeffer. Bonhoeffers texter är inte bundna till där och då utan kan läsas i olika tider. Det fick vi fram i samtalet.
Varför fascineras du av Bonhoeffer?
— Jag skrev min masteruppsats om hur Bonhoeffers syn på Jesus utvecklades genom hans författarskap. Han studerade i Berlin där liberalteologin var stark. Där var Gud en idé att tro på. Jesus var opolitisk men Bonhoeffer rörde sig mot en Jesus som angick hela livet. Det var fascinerande att se Bonhoeffers resa i den nazistiska kontexten där det det blev kostsamt att följa Jesus.
Menade Bonhoeffer att Jesus var politisk?
— Att vara politisk betyder inte att man är partipolitisk. Politik betyder ungefär ”livet i staden”. Kyrkan måste ta plats i verkligheten. I Bonhoeffers Tyskland kunde man vara kyrklig och samtidigt följa Hitler. Bonhoeffer menade att kyrkan måste bli politisk genom att ta plats i världen och utmana makten. Lösningen är inte att alla ska engagera sig i ett politiskt parti utan att man måste engagera sig i utsatta människor och för samhällsförändring.
Vad kan vi lära av Bonhoeffer idag?
— Han var verksam i en desperat tid som på många sätt liknar vår. Det finns en desperation idag, inte minst i USA där man ser tillbaka på en storhetstid som inte längre finns och därför söker sig till auktoriteter och nationalism.
— Samtidigt blir samhället mer militant. Vi har gått med i NATO och investerar mycket i militärmakten. Då är det intressant att återupptäcka pacifistisk teologi som skrivits fram i ett totalitärt och nationalistiskt samhälle.
— Vi pratar också om religionens återkomst. Bonhoeffer skriver kritiskt om religion. Ibland tror vi att Jesus kom för att upprätta religionen kristendom. Är kyrkans mål att människor ska kalla sig kristna? Nej, det var Bonhoeffer rätt så ointresserad av. Människor i Tyskland kallade sig kristna men var i själva verket bedragna av religionen. Det är personen Jesus, inte religionen kristendom, som var central för Bonhoeffer.
Är det möjligt för alla att faktiskt följa Jesus?
— Ja, det är det absolut. Enligt Bonhoeffer måste tron utmana hur vi lever. Det kan alla ta åt sig. Vissa saker utmanade han särskilt — som att bära vapen — eftersom fredsfursten Jesus bemötte ondskan genom att bli dödad, inte genom att döda.
— Man kan spetsa till det. Kan en kristen bedriva bordellverksamhet? Kan man vara telefonförsäljare som lurar gamla människor att köpa dyra abonnemang? Nej, menade Bonhoeffer. Att se till sin egen vinning istället för andras bästa är något som Bonhoeffer var emot.