Vår längtan till lägerelden slocknar aldrig

Sällskapsspelens renässans tog fart under pandemin, när fysiska möten blev en lyxvara och människor sökte sätt att umgås i mindre kretsar. Men även efter att restriktionerna lyfts har intresset för brädspel fortsatt att växa. 2023 utsågs sällskapsspelet till årets julklapp, och mycket tyder på att unga är den grupp som driver utvecklingen framåt.

I specialbutikerna märks detta tydligt. Gymnasie- och högstadieungdomar spelar mer och har också djupare kunskap om brädspel än tidigare. Det handlar inte längre om traditionella spel som Fia med knuff eller Monopol, utan om moderna varianter med komplexa regler, som Terraforming Mars eller Catan, där spelarna bygger nya civilisationer eller utvecklar strategier för att kolonisera andra världar. 

Strategiskt tänkande

Brädspelen bygger på samspel och strategiskt tänkande, samtidigt som de kräver fysisk närvaro och koncentration. Genom att samla människor runt ett bord skapas en mötesplats där mobilens distraktioner måste stängas ner.

Sverige har börjat göra avtryck internationellt. Terraforming Mars, som är utvecklat av svenska Jakob Fryxelius och hans bröder, är idag rankat som ett av världens bästa brädspel. 

Tillräckliga framsteg

Spelets framgång ligger i dess balans mellan strategiskt djup och tillgänglighet. Spelarna arbetar både individuellt och tillsammans för att utveckla Mars genom att bygga städer, höja temperaturen och skapa syresatta miljöer. Varje runda erbjuder precis tillräckliga framsteg för att skapa en känsla av ”flow”, där man hela tiden vill spela ”bara en runda till”. Temat och reglerna är tätt sammanvävda, vilket gör att spelarna verkligen upplever att de deltar i Mars kolonisering. Detta kombineras med en speltid som är lång nog för strategiskt tänkande men tillräckligt kort för att hålla engagemanget uppe.

Om brädspelsbutiker tidigare tilltalade en relativt snäv målgrupp, främst män i 25-50-årsåldern, har intresset nu breddats till att omfatta även kvinnor och barnfamiljer. Brädspelen har blivit en generationsöverskridande aktivitet där människor med olika bakgrunder möts. Dessutom har svenska dataspelsföretaget Embracer Group köpt upp franska Asmodee – världens största brädspelsföretag, och signalerar därmed att det fysiska spelandet kommer öka. 

En längtan efter närvaro

Vad driver oss till analoga aktiviteter i en tid av ständiga digitala möjligheter? Kanske är det en motreaktion mot kraven på konstant tillgänglighet. I en värld där kommunikation ofta sker genom korta textmeddelanden och reaktioner på skärmar, blir det fysiska mötet ett viktigt komplement.

Att sitta tillsammans vid ett spelbord, skratta åt ett misslyckat drag eller mötas i en tyst men talande blick, erbjuder en typ av gemenskap som ingen algoritm kan skapa. Brädspelet är en plats där deltagarna får stänga ute världen för en stund och skapa minnen som består.

Att mötas genom berättelser

Unga söker tydligt denna sorts gemenskaper, något som återspeglas i Svenska kyrkans konfirmationsverksamhet där antalet deltagare stadigt ökar. Enligt statistik i Kyrkans tidning konfirmerades 19,8 procent av Sveriges 15-åringar under 2023, jämfört med 19 procent året innan. Det motsvarar 24 750 ungdomar, en ökning på över 1 400 deltagare. Bland kyrkotillhöriga 15-åringar är andelen ännu högre och har stigit från cirka 35 procent till drygt 38 procent.

Både brädspel och kyrkans verksamhet erbjuder något mer än bara det direkta mötet. Här finns ett sammanhang att träda in i. I brädspelen handlar det om att bygga samhällen, kolonisera Mars eller lösa mysterier, medan kyrkans berättelse erbjuder en djupare reflektion om livets mening och människans roll i en större existentiell ordning. 

Det är ingen slump att dessa fenomen växer i en tid präglad av osäkerhet, från klimathot till social oro. Berättelser, vare sig de delas vid ett spelbord eller i en kyrkbänk, hjälper oss att navigera i en värld där många känner sig vilsna.

Lägerelden lyser fortfarande

När teknologin utvecklas snabbare än vi hinner anpassa oss, påminner brädspelstrenden och konfirmationens återkomst om att det fysiska mötet är en fråga om överlevnad. Vi behöver varandra för att möta en tillvaro där social fragmentering och digitala distraktioner hotar vår känsla av samhörighet.

När unga söker sig till brädspel och kyrkans läger handlar det om att återerövra något fundamentalt mänskligt. Liksom vid lägereldar för tusentals år sedan har vi fortfarande behov av att dela historier, skapa mening och finna tröst i varandras närhet.

Framtiden för det fysiska mötet kan delvis utläsas ur brädspelskulturen. Trenden är att framtidens sociala arenor måste erbjuda mer än uppkoppling. De måste vara platser för närvaro, delaktighet och gemensamma upplevelser.

Lägerelden förändras men behovet kvarstår. En påminnelse om att de viktigaste mötena alltid är de som sker ansikte mot ansikte, där vi inte bara möter andra, utan också oss själva.