Så motverkar du matsvinn — tipsen som sparar pengar varje vecka

När skolmaten inte föll i smaken under låg- och mellanstadiet var det vanligt att lägga servetter över tallriken så att personalen i matbespisningen inte skulle se de oätna potatisarna som fortfarande låg på fatet. Man skämdes lite när maten skrapades ner i skolkökets stora sopsäck. Och nog kan skammen fortfarande smyga sig på när kompostpåsen under diskbänken fylls på.

Varje år slänger de svenska hushållen tusentals ton livsmedel rakt ner bland soporna. I osäkra tider när många vill värna om både klimat och plånbok kan det vara klokt att se över matsvinnet.

Enligt nya siffror från Naturvårdsverket slängde de svenska hushåll 634 000 ton mat under 2023. Det motsvarar ungefär 60 kilo per person. En del är sådant som vi inte äter — som skal, ben och kaffesump — men en dryg fjärdedel, alltså nästan 16 kilo, räknas som rent matsvinn. Mat som kunde ha ätits upp. Det som oftast åker ner i papperskorgen är frukt, grönsaker, bröd och matrester men utöver detta häller den genomsnittlige svensken ut 18 kilo mat och dryck i avloppet — främst kaffe, te och mejeriprodukter.

För en familj på fyra personer kan detta bli en dyr saga då det motsvarar en kostnad mellan 5 000 och 6 000 kronor varje år. Pengar som bara ligger och förmultnar.

Därför slängs mat

Det finns många olika orsaker till att mat slängs. Ibland kan man tro att den blivit dålig. Ibland handlar man mer än vad som behövs. Och ibland glöms en ledsen burk köttfärsås bort längst in i kylen.

Att minska matsvinnet handlar inte bara om att handla mindre mataffären utan också om att hitta nya kreativa sätt att ta vara på det man har. Nedan följer några praktiska tips att ta vara på i vardagen:

• Inventera: Det första steget i kampen mot matsvinnet är god planering. Se till att regelbundet inventera skafferi, kyl och frys. Det minskar onödiga inköp av sådant som redan finns hemma. För hushåll med flera som handlar finns det appar med gemensamma inköpslistor att ladda ner.
• Innan du slänger: Titta, lukta och smaka är ledorden att ta vara på innan livsmedel slängs. Om maten ser, luktar och smakar som vanligt så kan den i de allra flesta fall fortfarande ätas, även om bäst före-datumet har passerat.
• Köp lagom: Vid köp av färskvaror som frukt och grönsaker är det bra att tänka kortsiktigt. Köp hellre mindre mängder oftare. Storpack är bra att dela upp i mindre förpackningar och frysa in i god tid.
• Förvara rätt: Placera varor med kort hållbarhet lättillgängligt så att de inte glöms bort och märk matlådor med datum för att få bättre koll. Håll kylen vid +4-5 °C och frysen vid -18 °C eller kallare för att maten ska hålla så bra som möjligt.
• Frys ner: Bröd, ost och skinka, smaksättare som ingefära och vitlök och även flytande livsmedel som mjölk, grädde och kaffe kan frysas ner för framtida konsumtion. Den nedfrusna kaffeslatten kan bli iskuber till en modern iskaffe. Grönsaksstumpar och kycklingben som frusits ner kan kokas upp till en god buljong.
• Tänk utanför boxen: Även vissa livsmedel som inte brukar ätas kan användas på kreativa sätt för att få valuta för pengarna. Bananskal innehåller mycket näring och kan användas för att gödsla växter. Klipp skalet i bitar och gräv ner i jorden eller låt dem ligga och dra sig i vattenkannan ett tag innan du vattnar. Äggskal kan krossas och användas för att skrubba bort beläggningar i kastruller eller strösslas ner i rabatten där de också ger näring till växterna.

En moralisk fråga

För den som är kristen är frågan om matsvinn inte bara en pengafråga utan också en andlig och moralisk utmaning. Bibeln lär att vi är förvaltare av skapelsen, inte dess ägare. Att slänga mat är då inte bara slöseri utan också en sorts brist på respekt för gåvorna vi fått. Det handlar om att leva med större tacksamhet, ödmjukhet och omsorg om både människor och planet.

Samtidigt som svenska myndigheter, EU och FN jobbar mot matsvinnet på nationell och global nivå kan privatpersoner dra sina små strån till stacken. Att minska sitt matsvinn är ett av de enklaste, och mest konkreta, sätten att leva mer hållbart. Det kräver inga stora uppoffringar. Bara lite mer planering, lite mer medvetenhet, lite mer kärlek till skapelsen.