Skulle aldrig våga hävda att just jag vet vad Gud vill säga
Biblar med omfattande kommentarer borde inte få presenteras som ”bibel” eller ”Guds Ord” utan snarare som ”kommentarer till Bibeln”, anser Kenneth Mäki.
Foto: Aaron Burden och privat
Debatt. Biblar med omfattande kommentarer riskerar att förvanska Guds ord, menar Kenneth Mäki. Han varnar för att tolkningar och spekulationer kan leda läsare vilse – och uppmanar till att söka sanningen direkt i grundtexten.
Detta är en opinionstext i Hemmets Vän. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
I dag finns en enorm mängd böcker som utger sig för att vara biblar. Jag ser det som ett problem att det tycks vara så enkelt att kalla en bok för ”Bibel” eller ”Guds Ord”. Det verkar inte finnas några tydliga kriterier som måste uppfyllas, inga kvalitetskrav, inga regler för vad som får ingå.
Att jämföra med livsmedel kan tyckas långsökt, men inom matindustrin finns tydliga regler. Exempelvis får en produkt endast kallas ”fetaost” om den är tillverkad i Grekland, av får- eller getmjölk, har en fetthalt på minst 6 procent och inte innehåller några tillsatser. Varför finns då inte liknande riktlinjer för bibelutgåvor?
Det finns naturligtvis klassiska biblar av hög kvalitet, men samtidigt har vi en uppsjö av moderna varianter som strävar efter att modernisera språket för att göra texten mer lättförståelig. Problemet är att detta riskerar att förvanska ordet. Språkets förenklingar påverkas alltför ofta av författarnas egna tolkningar och perspektiv.
Samma problem ser jag i biblar där man infogar kommentarer i anslutning till texten. Ett aktuellt exempel är Kärnbibeln.
När dessa kommentarer läggs in framställs de mer eller mindre som om de vore en direkt uttolkning av Guds ord. Men hur kan vi vara säkra på att de verkligen återger vad Gud säger? Hur vet vi att författarnas tolkningar är korrekta? Har de verkligen förstått Guds ord rätt? Vad händer om de har misstolkat det?
Man kan invända att dessa biblar är framtagna av erkända teologer. Men för mig spelar det ingen roll hur lärda dessa personer än må vara. Jag vill inte att deras idéer och tankar ska genomsyra min bibelläsning. Jag vill först och främst lyssna till den helige Anden. Om jag sedan vill fördjupa mig kan jag ta del av kommentarsböcker och jämföra mina egna insikter med deras.
Personligen skulle jag aldrig våga skriva en bibelutgåva där jag infogar mina egna kommentarer om vad jag tror att Gud vill säga. Tänk om jag senare inser att jag haft fel? Att jag misstolkade något? Hur förskräckligt vore det inte att veta att en bok jag kallat ”bibel” spridits och påverkat andra, kanske lett dem vilse?
Den som inte vänjer sig vid att själv studera och reflektera över Bibelns texter riskerar att gå miste om den djupare förståelsen.
Kenneth Mäki
Jag känner en djup vördnad inför Guds ord. När jag talar inför en församling är min största rädsla att råka säga något som Gud aldrig sagt. Under min utbildning fick jag höra om de gamla israeliska skrivarna. De behandlade Skriften med sådan respekt att om en enda bokstav saknades eller var felplacerad, kasserades hela kopian och arbetet började om från början.
Med denna bakgrund menar jag att en bok som ska kallas ”Bibel” borde uppfylla några grundläggande kriterier:
- Den ska vara en ordagrann översättning.
- Endast vershänvisningar och språkliga förklaringar bör tillåtas där ord kan ha flera betydelser.
- Bibeln ska vara fri från kommentarer. (Inga ”tillsatser”.)
Jag har endast ögnat igenom Kärnbibeln men har redan stött på kommentarer där författarna, enligt min mening, drar felaktiga slutsatser. De spekulerar utan att ha belägg för sina påståenden. Därför anser jag att biblar med omfattande kommentarer, såsom Kärnbibeln, inte borde presenteras som ”Bibel” eller ”Guds Ord” utan snarare som ”Kommentarer till Bibeln”.
Jag förstår att många uppskattar förklaringar och vill ha en snabb och lättillgänglig förståelse av texten. Men detta är bedrägligt. Jag förstår också att klassiska bibelöversättningar kan kännas tunglästa, men den som enbart söker efter färdigtuggad och lättsmält text kommer aldrig att utveckla sina ”andliga tuggmuskler”. Den som inte vänjer sig vid att själv studera och reflektera över Bibelns texter riskerar att gå miste om den djupare förståelsen.
Jesus sa att vi inte ska låta någon kalla oss för lärare, för vi har bara en lärare – Herren själv. Jag vill hävda att det är det bästa sättet att avslöja och undvika manipulativa sammanhang. Varför då börja med andrahandskällor? Sök först Gud själv. Sedan kan en bibel med kommentarer vara ett komplement, men den får aldrig bli huvudkällan.
Jag rekommenderar att man skaffar sig flera klassiska biblar, gärna på olika språk – exempelvis en King James Bible. Välj utgåvor som är så fria från kommentarer som möjligt. Jämför olika översättningar och ta del av grundtexten via exempelvis blueletterbible.com. Börja där, studera och låt den helige Anden vägleda dig.
Det finns inga genvägar till att lära känna Gud. Du har en livstid på dig – ha därför tålamod.
