Påve Franciskus död – blev 88 år gammal

Påve Franciskus, född Jorge Mario Bergoglio, avled klockan 07.35 på måndagsmorgonen. 

Det var kardinal Kevin Farrell, Camerlengo för den apostoliska kammaren, som meddelade dödsfallet. I uttalandet sa Farrell bland annat: 

”Kära bröder och systrar, med djup sorg måste jag meddela att vår Helige Fader Franciskus har dött. Hans hela liv var ägnat åt tjänst för Herren och för Kyrkan. Han lärde oss att leva evangeliets värderingar med trohet, mod och universell kärlek, särskilt till de fattigaste och mest marginaliserade.”

Långvariga hälsoproblem

Påve Franciskus hade under en längre tid kämpat med hälsoproblem. I februari 2025 lades han in på Agostino Gemelli-sjukhuset i Rom till följd av bronkit. Hans tillstånd försämrades successivt, och den 18 februari konstaterade läkarna dubbelsidig lunginflammation.

Efter en dryg månad på sjukhus återvände han till sin bostad i Vatikanen för fortsatt återhämtning. Det är tidigare känt att han sedan ung ålder hade en nedsatt lungkapacitet – redan 1957 opererades han i Argentina för att ta bort en del av den ena lungan till följd av en allvarlig infektion.

Med åldern blev luftvägsproblemen allt mer frekventa. I november 2023 tvingades han ställa in en resa till Förenade Arabemiraten på grund av influensa och lunginflammation.

Trots sin sviktande hälsa deltog påve Franciskus i påskdagens ceremoni på Petersplatsen. I rullstol vinkade han till de samlade. ”Kära bröder och systrar, glad påsk”. hälsade påven. Välsignelsen lästes av en medhjälpare medan påven satt tyst på platsen.

Enkel begravning enligt egen vilja

I april 2024 hade påven själv godkänt en reviderad version av det liturgiska regelverket för påvliga begravningar. Den nya versionen av Ordo Exsequiarum Romani Pontificis betonar enkelhet och fokuserar på tron på Kristi uppståndelse. Kroppen ska inte ställas ut på katafalk i Peterskyrkan, utan placeras direkt i kistan.

Påven kommer att vila i en enkel träkista fodrad med zink, och enligt hans önskan begravs han inte i Vatikanen, utan i den mindre Basilica di Santa Maria Maggiore i Rom.

– Den förnyade riten ska understryka att begravningen gäller en herde och Kristi lärjunge – inte en världslig maktfigur, förklarade ärkebiskop Diego Ravelli, ceremoniansvarig i Vatikanen till Vatican News. 

Franciskus var den första påven från södra halvklotet, den första från Amerika och den första jesuiten att väljas till ämbetet. Trots stora reformviljor förblev han respekterad även bland konservativa katoliker.

Internationella ledare ger kondoleanser

Internationella ledare uttrycker sin sorg på sociala medier under måndagen. Frankrikes president Emmanuel Macron beskriver Franciskus i ett uttalande på måndagsmorgonen som ”en man av ödmjukhet”, medan Nederländernas premiärminister Dick Schoof kallar honom ”en förebild för både katoliker och icke-katoliker”.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallade honom ”en stor man och en stor herde”. 

– Jag hade förmånen att stå honom nära, lyssna till hans råd och lära av hans vishet – något han generöst delade med sig av även under tider av sjukdom och prövning. Vi tar farväl av den helige fadern med ett tungt hjärta.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez betonade påvens djupa samhällsengagemang. ”Hans arbete för fred, social rättvisa och för de mest utsatta lämnar ett bestående avtryck. Må han vila i frid”, skriver han.

Simon Harris, Irlands vice premiärminister, kallade Franciskus en röst för dem som sällan hörs. ”Genom sitt försvar av de fattiga, sin vilja till interreligiös dialog och sitt starka miljöengagemang blev han ett hoppets ljus.”

EU:s utrikeschef Kaja Kallas tackade påven för hans moraliska ledarskap. ”När vi möttes nyligen i Rom tackade jag honom för hans tydliga ställningstaganden till försvar för de mest utsatta och för hans outtröttliga arbete för människovärdet”, skriver hon.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uttryckte att världen förlorat en varm och försonande människa. Landets förbundspresident, Frank-Walter Steinmeier, beskrev påven som ett ljus av hopp: ”Redan från början gjorde han klart att de fattiga, marginaliserade och människor på flykt hade hans särskilda omsorg. Många som känt sig bortglömda, kände sig sedda av honom.”

Israels president Isaac Herzog lyfte fram påvens arbete för att stärka relationerna med det judiska folket. ”Han såg vikten av interreligiös dialog och av ömsesidig respekt. Jag hoppas att hans böner för fred i Mellanöstern snart blir hörda.”

Tidigare ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby, mindes en ledare med en stark moralisk kompass. ”Han var ett föredöme i ödmjukhet. Han stod alltid vid de förföljdas och utsattas sida”, sa han till BBC.

Texten uppdateras.