Svikaren fick 153 fiskar och ett nytt uppdrag
Efter Jesu död återvände lärjungarna till sitt gamla yrke – fisket vid Genesarets sjö. Men en natt utan fångst blev början på något helt nytt.
Foto: Anjum Naveed/TT
Vägledning. Efter dramatiska dagar i Jerusalem återvänder lärjungarna till Genesarets sjö – vilsna och osäkra. Vid strandkanten väntar en främling med en fråga som förändrar allt. Leif Carlsson låter oss följa Petrus väg från förnekelse till upprättelse och påminner om att verkligt ledarskap börjar med kärlek.
Johannesevangeliet 21:15−19
Den uppståndne och Petrus
När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: »Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?« Simon svarade: »Ja, herre, du vet att jag har dig kär.« Jesus sade: »För mina lamm på bete.«
16Och han frågade honom för andra gången: »Simon, Johannes son, älskar du mig?« Simon svarade: »Ja, herre, du vet att jag har dig kär.« Jesus sade: »Var en herde för mina får.«
17Och han frågade honom för tredje gången: »Simon, Johannes son, har du mig kär?« Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: »Har du mig kär?« och han svarade: »Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär.« Jesus sade: »För mina får på bete.
18Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill.«
19(Så angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: »Följ mig!«
Sju av lärjungarna var tillbaka i trakterna vid Genesarets sjö efter några minst sagt dramatiska dagar i Jerusalem. Livet hade tagit en snöplig vändning. Jesus var död. Tiden tillsammans med honom var därmed ett avslutat kapitel. Nu gällde det att försöka gå vidare.
I sådana kriser söker sig ofta människan bakåt i tillvaron för att hitta något att knyta an till. För lärjungarna blev det fisket, en sysselsättning de kunde och som de hade vuxit upp med.
Att älska Jesus innebär med andra ord att ha sitt fokus på andra människor.
Leif Carlsson
Usel fisketur
Det var Petrus som först kom med förslaget: ”Jag ger mig ut och fiskar.” De andra följde med. Efter en lång, misslyckad fisketur återvände de fram på småtimmarna till stranden. Johannes skriver: ”Den natten fick de ingenting.”
Att återvända till en hamn efter en usel fisketur känns ofta förödmjukande. De flesta hoppas att de inte möts av några nyfikna vid ankomsten som frågar hur det gått. Risken finns att de dessutom påpekar fel eller kommer med välmenande råd.
Det visade sig att Jesus uppfyllde alla nämnda kriterier. Han stod vid stranden när de kom tillbaka och frågade: ”Har ni ingen fisk?” Sedan kom han med förslaget: ”Kasta ut nätet på högra sidan, så får ni.” Det är inte lätt för vana fiskare att ta råd från någon de inte ens känner igen. Varför skulle de lyssna på denne främling?
Trots de motstridiga känslorna svalde de förtreten och lydde rådet. Kanske ville de bara bevisa för främlingen att han hade fel?
Efter att näten blivit överfulla av fisk sa en av lärjungarna till Petrus: ”Det är Herren!” De orden förändrade allt. Den impulsive Petrus kastade sig i vattnet för att så snabbt som möjligt nå den väntande Jesus.
Livet förändrades. I en måltid tillsammans med den uppståndne fick nu lärjungarna en återupprättad relation med honom som en gång hade kallat dem.
Att fångsten bestod av 153 fiskar är ingen tillfällighet utan har en symbolisk innebörd. Även om talet är svårtolkat menar de flesta bibelforskare att det syftar på de olika folken som finns i världen. Lärjungarna får kallelsen att förkunna evangeliet för alla människor.
Tre frågor
Efter måltiden fokuseras intresset helt på Jesu samtal med Petrus. Han ställde tre frågor huruvida Petrus älskade honom eller inte. En besvärad Petrus svarade ja varje gång, men med en växande osäkerhet. Varje gång han svarade upprepades dessutom kallelsen att han skulle bli en herde för Guds församling. Petrus kände att han inte räckte till. I det sista svaret blottlade han helt sin svaghet och oförmåga: ”Herre, du vet allt …”
Han tänkte på det som tidigare hade hänt i samband med att Jesus greps i Getsemane och fördes till stora rådet. Då förnekade Petrus Jesus tre gånger (Johannesevangeliet 18:12–27). De tre frågorna som han nu fick ska ses mot bakgrund av dessa förnekanden. Det tidigare sveket uppvägdes genom att han bekände Jesus tre gånger.
Han ”blev bedrövad” när han fick den sista frågan, en parallell till gråten som kom över honom när han förnekade Jesus den tredje gången på översteprästens gård (Markusevangeliet 14:72).
Betoningen på kärleken i Jesu frågor är väsentlig. Det visar att den tjänst som Petrus nu kallas till förutsätter en absolut kärlek till den uppståndne Herren som ger honom uppdraget.
I en tid då ledarskap allt oftare har kommit att förknippas med makt och inflytande är samtalet här vid Genesarets sjö viktigare än någonsin. Ledarskap bärs upp av kärlek och lojalitet till Jesus. Denna kärlek visar sig i omsorgen om hans får. Att älska Jesus innebär med andra ord att ha sitt fokus på andra männi-skor.
Jesu kärlek
Jesus har själv visat vad det innebär. I den sista måltiden tillsammans med sina lärjungar sa han nämligen: ”Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek … Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner” (Johannesevangeliet 13:35; 15:12–13). Endast den som genomsyras av Jesu kärlek är kapabel att ta hand om fårahjorden.
