SMHI varnar:
Mer intensivt regn väntar

Regnet öser ner vid Norrmalmstorg i centrala Stockholm.

Vardag. Framtidens regn faller inte oftare – däremot i större mängder och mer intensivt. Det är effekter av ett förändrat klimat som syns både i SMHI: statistik och i olika framtidsscenarier. Riskerna för såväl översvämningar som torka väntas öka. Hur kommer det att påverka vårt samhälle?

Publicerad

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, förklarar i en intervju med Svenskt Vatten hur vattnets kretslopp blir allt intensivare – något som forskarna redan ser. I takt med ett allt varmare klimat ökar också regnet.

– När jordens klimat värms upp ökar atmosfärens vattenhållande förmåga samtidigt som avdunstningen från mark, vegetation och hav ökar, säger han, och fortsätter:

– För varje grad som temperaturen stiger, kan fukten i atmosfären öka med 7 procent. Den fukten faller sedan tillbaka ned på jorden.

För att beräkna hur mycket nederbörden har ökat räknar SMHI med 30-åriga normalperioder – beräkningar gjorda med stöd av data från Meteorologiska världsförbundet. För Sveriges del har årsnederbörden ökat med 8 procent mellan perioderna 1961–1990 och 1991–2020. 

Antalet dagar med nederbörd ökar inte, men nu visar statistiken att det faller mer och förhållandevis intensivare nederbörd. Orsaken är ett allt varmare klimat och klimatförändringar utöver den naturliga variationen.

SMHI talar om att den globala medeltemperaturen för 2022 var cirka 1,15 grader varmare jämfört med perioden 1850–1900, vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på klimatförändringarna är exempelvis hur Arktis istäcke förändras och hur havsnivåerna stiger.

Flera bilar fastnade i vattnet på den översvämmade Västkustvägen E6 utanför Malmö 2023.

Alla klimatscenarier pekar mot att temperaturen kommer att fortsätta stiga globalt och därmed driva på nederbörden, och Sverige är ett av de länder där klimatförändringarna kommer att märkas tydligast.

– Landområden värms snabbare än havsområden och i alla områden där det finns mycket snö och is, som försvinner i ett varmare klimat, får man högre uppvärmning och därmed också mer nederbörd, fortsätter Erik Kjellström.

Mer regn att vänta framöver alltså, men den ökade nederbörden kan även innebära mer snö. Erik Kjellström talar om stora snösmockor när det är tillräckligt kallt. Redan idag är extrema nederbördsmängder allt vanligare, och mer är att vänta enligt SMHI.

Men ett allt varmare klimat innebär också torka – när det blir varmare ökar avdunstningen.

Fakta: Regn, extremväder, skyfall och rotblöta

Nederbörd kan beskrivas på många olika sätt. Regn är nederbörd som endast består av flytande vatten. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,5 och 5,0 mm, men kan i ovanliga fall bli ända upp till 10 mm innan de sönderfaller i mindre droppar.

Regndroppar avbildas ofta droppformade, men när de faller genom atmosfären är de dock inte det. Små regndroppar är sfäriska, alltså runda. Stora droppar blir genom att de faller tillplattade av ett tryck från luften och börjar bilda en inbuktning i mitten. Till slut blir regndroppen fallskärmsliknande innan den faller sönder i mindre droppar

För att regn ska kallas skyfall krävs minst 50 mm nederbörd på en timme eller minst 1 mm på en minut.

När det gäller extrem arealnederbörd krävs minst 90 mm över en area på 1000 kvadratkilometer under 24 timmar.

Hur mycket nederbörd som krävs för en rejäl rotblöta är inte fastställt, men en grov uppskattning kan vara att det krävs minst 25 mm för att marken ska genomfuktas.

Läs mer hos SMHI.

– Det här är ett problem som väntas bli vanligare och också med mer utpräglad torka. Vi får se stora kontraster mellan olika områden, säsonger och år, säger Kjellström.

– Norra delarna av Sverige väntas generellt bli blötare medan de södra delarna kan förvänta sig både regniga, blöta och nederbördsfattiga, torra somrar.

För samhällets del innebär det förändrade klimatet nya risker – som översvämningar med vattenfyllda källare, trafikstörningar, erosion och jordskred som följd. För att inte tala om nödutsläpp av avloppsvatten från ledningsnät och reningsverk.

– Sedan beror det alltid på var nederbörden hamnar; ett skyfall mitt i skogen ger inte samma konsekvenser som i ett tätbebyggt område, förklarar Erik Kjellström.

– Samtidigt kan ett regn som egentligen inte är så kraftigt medföra stora skador om det hamnar på ”fel” plats eller om det faller efter en längre blöt period då marken är mättad.

Vad kan man då göra? Erik Kjellström talar om klimatanpassning på bred front. SMHI har redan idag en klimatscenariotjänst för dem som ska planera framtidens samhälle, men Kjellström erkänner också att det inte är lätt för enskilda aktörer därför att ”allt hänger ihop”.

– Vatten känner inga gränser och därför är det viktigt att reda ut ansvarsbiten, säger Erik Kjellström, som själv sitter med i det nationella klimatpolitiska rådet.

Powered by Labrador CMS