”Säkerhetsfrågorna är
viktiga för Europas framtid”

Det är bara fyra månader sedan hon tog över som Kristdemokraternas förstanamn under dramatiska former. Alice Teodorescu Måwe, 40, är född i Rumänien, svensk jurist, debattör och lobbyist. Hon har bland annat varit huvudsekreterare för Moderaternas nya idéprogram. Men i slutet på januari blev hon kristdemokrat över en natt och ersatte Sara Skyttedal på KD:s lista inför EU-valet. Själv beskriver hon de första fyra månaderna som ”intensiva men roliga”.

– Jag befinner mig just nu i en valrörelse för första gången i mitt liv och det är fantastiskt att få resa runt och möta väljare. Jag vill särskilt framhålla det varma mottagandet jag fått i partiet. 

Varför blev det KD? Vad är de största skillnaderna om du jämför KD med M?

– Jag tror att det Kristdemokraterna har som de andra partierna inte har, är förståelse för vad det är som bygger ett gott samhälle. Att allt börjar och slutar med värderingar. 

– Människor som i ett samhälle bara gör rätt av rädsla för repressalier, är inte människor som grundar sig i moral. Vi behöver återgå till värderingarnas betydelse. Kristdemokraterna är ett värderingsburet parti, på ett sätt som inget annat parti är.

– Ska man vara relevant som politiker är det viktigt att man är grundad i värderingar, de blir någon slags vaccin för att man inte ska landa fel. Därför är det så viktigt vilka värderingar som gäller i Sverige, det är grunden för vår lagstiftning. Det handlar till exempel om synen på kvinnor, jämställdhet och barnuppfostran.

På vilket sätt är EU viktigt för dig?

– Hela vårt land påverkas av de beslut som fattas i Bryssel. Besluten får ofta direkt påverkan på vår nationella lagstiftning. Jag tror dock att beslut ska fattas där de hör hemma. För att EU fortsatt ska ha stark legitimitet måste EU fokusera på frågor som varje medlemsland för sig inte kan lösa själva. Kristdemokraterna behövs i parlamentet för att mota de politiska krafter som vill att EU detaljstyr.

KD går till EU-val med ett manifest på 46 punkter – vilket känns viktigast för dig och varför?

– Mina viktigaste valfrågor är fred, frihet och frihandel. Utifrån det läge vi befinner oss i idag, så är det säkerhetsfrågorna som är viktigast. Det är helt avgörande för både vad Sverige och Europa kommer att vara om 20 år. 

– EU befinner sig idag i ett av de allvarligaste lägena sedan andra världskriget. För att vi ska kunna rusta vårt försvar, bygga beredskap och bibehålla vår välfärd behövs tillväxt, och därför tror jag att EU också behöver satsa mer på att öka vår konkurrenskraft och innovationstakt.

Det har talats om ett samarbete mellan svenska EU-parlamentariker över partigränserna – vilka kan du tänka dig att samarbeta med och vilka drar du en gräns mot? Vad känns viktigast i det samarbetet?

– I vissa frågor kommer vi att söka samarbete högerut och i andra mot vänster. Vi har dock inte något sakpolitiskt gemensamt med ytterpartierna.

– För mig är det viktigt att de partier vi samarbetar med är för Ukraina och för rättsstatens principer.

EU:s säkerhetspolitik: På vilket sätt vill ni stärka det internationella säkerhetssamarbetet? Samtidigt säger ni nej till en EU-armé?

– Kristdemokraterna värnar den mellanstatliga karaktären i den gemensamma försvarspolitiken, men vi anser att EU har god potential att fördjupa sitt försvarssamarbete, exempelvis genom gemensamma försvarsmaterielupphandlingar.

– Kristdemokraterna stödjer försvarsindustriella initiativ som på marknadsmässiga grunder syftar till att stärka Europas försvarsindustriella bas. På sikt kommer detta även att bidra till ett starkare stöd till Ukraina.

– EU ska undvika att skapa parallella strukturer med Nato och i stället rikta in sig på att komplettera och samarbeta aktivt med försvarsalliansen.

Den nyligen antagna migrationspakten har varit en segdragen historia – KD talar ändå redan om en migrationspakt 2.0, med exempelvis asylcenter utomlands. Hur realistiskt är det?

– I dag måste du riskera livet för att få söka asyl i EU, det är en omänsklig hållning. Migrationspakt 2.0 innebär att vi i praktiken ändrar sätt att söka asyl på, men vi värnar rätten att söka asyl. Primärt ska man ha sökt asyl utanför Europa. Det blir mycket säkrare för migranterna och mer ordnat för mottagarländerna, som vet hur många och vilka som kommer.

– I den bästa av världar hade vi inte behövt reglerad invandring, men nu ser verkligheten inte ut så. Asyl måste i första hand riktas till de mest behövande snarare än de med mest resurser, sam­tidigt som lagliga vägar måste upprättas så människor slipper offra sina liv på Medelhavet.

Antisemitismen ökar i Europa. Hur kan EU markera hårdare mot antisemitism och extremism? Vad är din syn på en EU-lag mot hatbrott?

– Frågan behöver uppmärksammas på alla nivåer, från kommunal till regional, från nationell till europeisk nivå. Det här är ett arbete som borde påbörjats för länge sedan.

– EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030) uppmanar alla medlemsstater att utse nationella sändebud eller samordnare för bekämpande av antisemitism. Den förra regeringen tillsatte aldrig något sådant sändebud. Vid strategins uppföljning hade alltså Sverige inte hörsammat denna uppmaning från EU. Men det tänker Kristdemokraterna ändra på. 

– Vi vill tillsätta en nationell samordnare mot antisemitism som ska stärka judiskt liv i Sverige och skapa förutsättningar för dem att leva öppet, tryggt och säkert. Det är både en uppmaning av den europeiska kommissionen och förslaget har nu utretts av regeringen.

– För att komma till rätta med antisemitismen som nu breder ut sig i hela Europa vill Kristdemokraterna göra hatbrott till ett EU-brott. Som det är nu finns det ett litet antal brott som klassas som ”EU-brott”, Det är särskilt allvarliga och gränsöverskridande brott som exempelvis terrorism, människohandel och illegal vapenhandel. 

– Om vi skulle göra hatbrott mot judar till EU-brott innebär det att det finns en rättslig grund för gemensamma åtgärder.

Etik och moral har varit viktigt under hela Kristdemokratins historia – värderingar, normer utgör grunden för vårt samhälle. På vilket sätt kan KD lyfta den politiska debatten på det här området i EU?

– EU är inte bara en handelsgemenskap, det är en värde­gemenskap som vuxit fram genom sekler. EU är i sin innersta kärna en union som samlas kring grundläggande värden. Dessa västerländska värderingar härstammar från den judisk-kristna etiken och etableras tydligt i EU-fördragets andra artikel: Frihet, demokrati, rättsstat, jämställdhet samt respekt för människans värdighet och mänskliga rättigheter. 

– Vi måste leva i gemenskap och tolerans. Värderingar ska vara en enande faktor i Europa, inte en splittrande. 

– Om vi inte säkerställer att personer som kommer för att leva i EU är villiga att omfamna våra gemensamma värderingar och anpassa sig till den europeiska kulturen kommer detta även bli en systemhotande risk för EU:s samanhållning. Därför kommer Kristdemokraterna att lyfta värderingarnas betydelse varhelst vi är, i riksdagen, parlamentet eller lokalpolitiken.

KD har drivit på att religionsfrihet likaväl som arbete för förföljda religiösa minoriteter ska bli prioriterad i svensk biståndspolitik och därmed även i den bredare utrikespolitiken, hur ser du på möjligheten att driva de här frågorna även inom EU-politiken?

– Regeringen har, utifrån kristdemokratiska målsättningar, gjort kampen mot religionsförföljelse till ett prioriterat utrikespolitiskt mål. Men vi vill ta det ett steg längre. 

– Vi tror att EU har stor potential, men också ett stort ansvar, att driva på för mänskliga rättigheter i vår omvärld. Genom diplomati, handel, sanktioner, bistånd och ekonomiskt utbyte kan och bör också Europa arbeta samlat och resolut för att främja mänskliga rättigheter för kristna minoriteter.

– Sverige bör vara pådrivande inom EU och FN för sanktioner mot stater och andra aktörer som begår allvarliga övergrepp mot religiösa minoriteter, däribland kristna. 

– Som en av världens största biståndsgivare kan EU göra skillnad för att säkra att de kristna minoriteterna fortsatt har ett hem i Mellanöstern. Som del i detta arbete föreslår vi att en större andel av EU-biståndet kanaliseras via organisationer och samfund som arbetar i den direkta ”frontlinjen” i katastrofområden, för att bättre nå fram till utsatta minoriteter. 

– Regeringen behöver även verka för en FN-resolution om att regeringar i Mellanöstern, Nordafrika och Asien måste skydda kristna och andra religiösa minoriteter samt låta FN-observatörer se över nödvändiga säkerhetsåtgärder. 

– Kristdemokraterna föreslår också inrättandet av en särskild ambassadör för religionsfrihet. Detta är en funktion som redan finns i många andra länder, där-ibland Danmark. En ambassadör för religionsfrihet kan ställa krav när handelsavtal ingås, eller ta fram rapporter om brott mot mänskliga rättigheter i länder där religiösa minoriteter förtrycks, säger hon till sist.