Judarna firar: ”Vi hoppas på ett bra slut – som i Esters bok”

– Egentligen firas Purim på fredag, men eftersom dagarna (enligt hebreisk sed) börjar på kvällen, så börjar vi ikväll, den 13 mars, förklarar Bengt Mosesson och talar om hur han med familjen möts först i synagogan för att tillsammans läsa Esters bok om räddningen undan agagiten Hamans hot mot det judiska folket i det persiska riket – en välkänd berättelse i Bibeln som också inspirerat till flera internationella storfilmer genom åren. 

– Purim brukar betecknas som årets största glädjehögtid. Alla kommer utklädda i kostymer och olika maskeraddräkter till synagogan, speciellt barnen som också får godispåsar. Det är väldigt uppsluppet och glatt och folk är på väldigt bra humör, fortsätter han. 

– Efteråt är det flera olika fester – den traditionella synagogan har sin egen fest speciellt för barnen. Därefter samlas alla vuxna till en riktig festmiddag med underhållning och dans på torsdag kväll fram till midnatt.

Folk förenas

– I Israel har purim blivit en fest där religiösa och sekulära judar möts. De religiösa firar purim, och de sekulära passar på att samtidigt ha party och maskerad. Alla firar faktiskt tillsammans, det är kanske den fest som förenar folk mest under året.

– Så är det också i Stockholm: Både ortodoxa och progressiva (judar) samlas till gemensam fest, berättar Bengt Mosesson.

Purim firas till minne av det judiska folkets räddning undan förintelse i Persien – vilka paralleller kan man dra till idag?

– Visst kan man dra paralleller till dagens Iran, som Israel räknar som den värsta och den farligaste fienden och som sitter med enorma arsenaler med vapen. Man är ständigt hotad av Iran som har lovat en modern massaker på staten Israel. Iran är den stora fienden, svarar han.

– Plus att Iran förser alla sina underhuggare med vapen och pengar, de förser Hizbollah med vapen, det är de som försörjer Hamas i Gaza med vapen och likaså i Jemen. Men vi hoppas på att det ska sluta lyckligt, så som i Esters bok – med en modern revolution i Iran på något sätt. Att dagens Haman ska besegras, att Iran får en verklig demokrati, att man sluter fred med Israel och att mördarna försvinner. Det vore verkligen som att historien skulle upprepa sig. 

– Vi hoppas liksom i Esters bok på ett bra slut. Det kan man prata mycket om, men jag undviker gärna politik för då är vi inne på andra områden, fortsätter Bengt Mosesson.

Vad kan Ester lära oss, vare sig vi är judar eller hedningar, så att säga?

– Först behöver vi minnas att det finns två hjältar i denna judiska berättelse – dels Ester, dels Mordechai, som är fosterfar, morbror eller styvpappa av något slag åt Ester. Han tar hand om henne när hon växer upp och väljs ut att bli drottning i Persien, säger han.

– Men Ester lär oss att agera smart, tänka efter och att inte vara rädd. Att när man kämpar för en god sak kan man inte tänka på sina egna personliga rädslor, att ”jag måste rädda mig, jag måste fly undan” i slottet – som hon först tänker göra.

– Hon förstår att hon inte kan agera för sig själv utan måste handla för folkets bästa. Hon måste rädda folket undan det hemska dekretet oavsett hur det går för henne. På det sättet bortser hon från sitt eget individuella, egoistiska jag och höjer sig liksom till en högre nivå och blir liksom representant för hela folket. Hon agerar modigt och agerar långsiktigt. Hon är den som får hela historien att vända, berättar Bengt Mosesson.

– Läser man Esters bok i detalj ser man hur hon genom de olika fester hon håller undergräver Hamans ställning mer och mer och får kungen att inte längre lita på Haman, hon agerar väldigt strategiskt i sin planering.

Festmåltid och gåvor

– Purim är en biblisk fest men inte en fest från Torah (Moseböckerna), det är inte en av de sju ursprungliga festerna som omnämns där, som exempelvis de tre vallfartsfesterna (suckot, pesach och shavout), som nyåret (rosh hashána) eller försoningsdagen (jom kippur), utan det är en senare fest.

– Vi har också fyra påbud, eller mitzvot, som ska utföras i samband med purim: En av dem är att man ska äta en stor festmåltid tillsammans. De andra är att läsa Esters bok eller lyssna på berättelsen om Ester i synagogan eller där du är, du ska skänka pengar till de fattiga och du ska skänka matgåvor till dina vänner. 

Det verkar handla mycket om att visa omsorg, glädje och att lära sig av Esters exempel?

– I alla generationer, ja. Inte minst att när det är allvar måste man våga, då måste man ta egna initiativ, avslutar Bengt Mosesson.