”Frågan är varför Lewi Pethrus inte var tydlig
i sitt avståndstagande”

Florentinus Hällzon var Hemmets Väns chefredaktör och ägare av Evangeliipress under många år – du är barnbarn till honom. Berätta – vem var han? Beskriv honom?

Sorgliga fynd i Pethrus bibliotek

Kommentar. Knappast vanligt att pastorer hade mapp märkt ”judefrågan” (HV 27)

– Florentinus var min farfar och den som grundade Evan­geliipress. Han formade Hemmets Vän till att bli den tidning som den ser ut idag, en folklig och varmt allkristen tidning som speglar samtiden och nyhetsflödet. 

– Florentinus var en profil i Pingströrelsen och var på flera sätt på kant med Lewi Pethrus i Stockholm. Hemmets Vän var en konkurrent till Dagen, och Elimförsamlingen i Örebro, där Florentinus var medlem, gick ofta sin egen väg i förhållande till Filadelfiaförsamlingen och Lewi Pethrus i Stockholm.

– Inom pingströrelsen fanns flera falanger. Helgelsen hade olika uttryck inom grupperna och bland annat Örebrofalangen och Smyrnafalangen stod varandra nära. Det var inte lätt för Pethrus att hantera det. 

– Florentinus var besjälad av att vara en motståndskraft mot nazisterna. Han var nära vän med flera svenska judar och gömde även en tysk desertör, som landat på Örebro flygplats, i sin sommarstuga i Kilsbergen. 

– I ljuset av bröderna Lundströms forskning har jag funderat mycket kring om det även var Florentinus starka ställningstagande emot Hitler och Nazityskland som gjorde att Pethrus hade en sådan avog inställning till honom och Evangeliipress utgivningar. 

Under krigsåren hade inte Hemmets Vän fasta trycktider, varför inte då?

”Lewi Pethrus vurm för nazisterna misstolkad”

Nyheter. Hade pingstledaren och Kristdemokraternas grundare Lewi Pethrus nazistsympatier och gillade Hitler? ”Nej, det är lögn, säger den välkände förkunnaren Stanley Sjöberg, 88, i samtal med Hemmets Vän bara dagar efter Aftonbladets artikel om fynden av nazistisk litteratur i Pethrus privata bibliotek.” (HV 29)

– Under de här åren rådde censur i Sverige. Tysklands propagandaminister hade meddelat svenska regeringen att neutrala länder inte kunde skriva negativt om Hitlertyskland. Till exempel sände Radiotjänst ut ett meddelande till föredragshållare och andra medverkande att avstå från allt som på något sätt kunde uppfattas som ”innebärande politiska anspelningar” och att de skulle vara försiktiga med tanke på det rådande världskriget. 

– Florentinus var inte förtjust i denna idé. För att undkomma den statliga granskare som skulle kontrollera Hemmets Vän och det Florentinus skrev innan tryckning hade tidningen under dessa år inga fasta trycktider. Ibland trycktes Hemmets Vän på natten och den statliga granskaren fick titta på den redan tryckta och distribuerade tidningen. 

– Jag har också fått veta att Hemmets Vän sågs som ett problem för tyska säkerhetstjänsten. Tidningen översattes genom tyska legationen i Stockholm och granskades av Reichssicherheitshauptamt, den tyska Rikssäkerhetsöverstyrelsen. Det var en säkerhetsmyndighet, underordnad självaste Heinrich Himmler. Man ville ha koll på vad Hemmets Vän skrev som tydligt antinazistisk redaktion. På tyska hette Hemmets Vän ”Freund der Heimat”. Vad jag vet granskades varken Dagen eller Evangelii Härold på samma sätt. 

Varför tog Hemmets Vän ställning mot nazismen? Hur växte den ståndpunkten fram?

– Florentinus hade ett starkt intresse för den judiska statens framväxt och de judar som redan innan krigsutbrottet hade sökt sig till Palestina. För honom var det en del i det bibliska skeendet. Han såg tidigt att de förföljelser som pågick inte kunde kombineras med ett kristet evangelium. 

När blev Hällzon med flera medvetna om Förintelsen och omfattningen av denna?

– Han kände flera judiska familjer personligen och fick genom dessa kontakter kännedom om situationen i Tyskland under 1943. Han skriver om förföljelserna i Hemmets Vän i ledartexter. Han är mycket tydlig med att det som pågår behöver få ett omedelbart slut och att nazisternas framfart måste stoppas. 

Pingstpastorn Zander Åberg gav 1942 och 1943 ut två böcker om judarnas situation hos Evangeliipress – varför där och inte hos Förlaget Filadelfia, där han gett ut två andra böcker?

– Ja, det där är mycket intressant! Särskilt i ljuset av bröderna Lundströms forskning och artiklarna i Aftonbladet. Zander Åberg var född 1903 och pastor i pingströrelsen i Stockholm. Han var ett känt namn, uppskattad talare och verksam i flera församlingar. På Förlaget Filadelfia ger han ut flera böcker. Han är en av de författare man publicerar flest böcker av. Under Lewi Pethrus redaktörskap utkommer Åbergs ”Människosjälens odödlighet och ett evigt helvete” år 1932 och ”Vi och vår Bibel Några ord om Bibeln och bibelläsning” ges ut år 1936. 1941 ger Förlaget Filadelfia ut ”Guds verk och människans arbete”.

 – Men sedan, när Åberg år 1943 skickar in manus till boken ”Hatet mot judarna”, händer något. Manuset refuseras plötsligt av Pethrus. Frågan är varför. Åberg hör då av sig till Florentinus som antar boken. Den utkommer på Evangeliipress 1943 under brinnande världskrig och judeförföljelser. Här fanns ett stort mod hos Florentinus Hällzon och hans söner i företaget. 

– Den är svidande uppgörelse med nazismen och judeförföljelserna. Åberg beskriver inte bara situationen i Tyskland utan också i Stockholm där han berättar hur människor går omkring på stadens gator med nazistisk propaganda och antisemitiska texter. 

– Lewi Pethrus var en slipad redaktör och medieman. Han måste ha insett att boken skulle sälja. Varför antar han den inte? Var har rädd för Hitler och vågade inte ge ut boken, eller gick Åbergs antinazistiska texter på tvärs mot Pethrus egna uppfattningar? Det kan vi inte veta. 

Vilka reaktioner fick exempelvis ”Hatet mot judarna”, som gavs ut i maj 1943?

– Recensionerna är översvallande positiva samma höst. Den svenska pressen har vid den här tiden förstått vad som pågår och Västerbottens Folkblad kallar den ”en vårdkase” och Järnvägsmännens Missionsblad skriver att den är ”en ljungande protest mot judehatet”. Tidningen Israels väktare skriver ”rekommenderas å det varmaste”. 

Exempelvis pastorer i Svenska Missionsförbundet skrev 1943 insändare i Hemmets Vän mot nazismen och till stöd för judiska flyktingar – fanns det stödet också inom Pingströrelsen? Var det en oenighet i just detta inom Pingst? Hur tog den sig i så fall uttryck?

– Stödet för judarnas och judarnas sak fanns starkt inom delar av Pingströrelsen. Fram till 1940 publicerade Evangelii Härold texter där man ansåg att nazismen var hedendom. Men uppenbart fanns det motståndet inte inom hela rörelsen och Lewi Pethrus är besvärande tyst efter 1940 och framåt. Hans tystnad är tiotusenkronors-frågan. Hemmets Väns hållning kan dock ingen tvivla på.