Ett mäktigt arv att förvalta

Nu behöver vi sånger som vägleder vilsna sökare i Norden 2025 fram till avgörelse och frälsning, skriver ingemar Helmner.

Helmner direkt. Vad händer när en tuff rocksångare förälskar sig i väckelsesånger? Ingemar Helmner berättar om Viktor Alvorsens dramatiska livsförvandling – och om sångernas roll i att föra det andliga arvet vidare vid Hjälmargården den 24 maj.

Publicerad Senast uppdaterad

”Väckelsesångernas dag” är rubriken för en inspirerande lördag i maj (24/5). Platsen är Hjälmargården, en naturskön oas mycket centralt i mellansverige. Dagen ingår i en konferens med samlingar från fredag förmiddag till söndag förmiddag.

Är sångarparet Jenny och Kristoffer Streng bekanta? De är några av mina allra närmaste vänner. Jenny arbetar som läkare i både Sverige och Finland, Kristoffer är kyrkomusiker, men mest känd som solist (kallad Finlands egen Einar Ekberg). Jag är så glad att vi kan stråla samma vid Hjälmarens strand denna lördag. Viktor Alvorsen från Norge är en annan nära vän till mig. För två år sedan tog hans liv en total vändning. Viktor lämnade drogmissbruk och annat destruktivt bakom sig efter ett mycket starkt Jesusmöte. Och den tuffe rocksångaren blev förälskad i gamla, berättande väckelsesånger. Han tolkar dem på sitt sätt och med en suverän inlevelse. Roligt nog kan också Viktor finnas med denna dag. Anne och Torbjörn Arnesen, också från Norge kommer att medverka. 

Sedan har vi nestorn bland sångarevangelister, Donald Bergagård. På väg mot sitt nittionde år, men med sångrösten och spelglädjen i behåll. Som en av initiativtagarna till hela konferensen är han självklart på plats. Att även jag får slå an ett ackord på flygeln ser jag fram emot med stor glädje. 

Jag tror det blir en oförglömlig dag. Vi känner en kallelse att vårda det heliga arv våra väckelserörelser bär på. Det gäller den radikala omvändelseförkunnelsen. Den tydliga inbjudan till varje människa att ta ställning för Jesus. Och det gäller, inte minst, den enorma sångskatten. 

Reservera redan nu den sista helgen i maj. Och har du instrument – ta med dem. Vid några tillfällen ordnar vi en spontan strängmusik och blandar de gamla, odödliga sångerna med nyskrivna lovsånger till Guds ära.

Evangeliststipendium. I augusti (vecka 32) bär det av till Närpes i Finland. Utanför staden ligger Ståbacka, evangelisten Frank Mangs barndomshem. I tröskhuset (logen) bjuds det till fest. Veckan inleds med några evangelistdagar – dit alla givetvis är välkomna. Vi utgår i undervisning och samtal utifrån några av Mangs böcker. Under veckoslutet är det stora konferensmöten, då vi åter har glädjen att dela ut ett evangeliststipendium till en ung förkunnare som tydligt vill föra arvet vidare. Du som bär på en evangelistkallelse – en längtan att få vara med och föra ”arvet som glöder” vidare – kom med mig.

Vi känner historiens vingeslag då vi åker in på den gamla gården i Österbotten. Men det handlar inte först och främst om nostalgi – vi vill föra elden vidare, se evangeliets kärlek och kraft förvandla människor i dag. I en tid, som på många sätt är präglad av historielöshet, tror jag det är välgörande och viktigt att ”ta upp den fallna manteln” – hitta tillbaka till det som var väckelserörelsernas djupa identitet.

Det jag brinner för handlar inte om att vrida klockan tillbaka. Tvärtom. Genom att låta en ung generation komma i beröring med, och få förståelse för, arvet vi bär på, tror jag att något nytt kan födas. Jag ser framför mig hur unga evangelister kliver fram. Med ett språk som appellerar till dagens människor, men med samma tyngd och doft av helighet som vilade över tidigare generationers förkunnare. Unga musiker och sångförfattare, smittade av Lina Sandells och Lydia Lithells förmåga att berätta evangeliet i vackert tonspråk. Jag tror en andlig skördetid står för dörren. Nu behöver vi sånger som vägleder vilsna sökare i Norden 2025 fram till avgörelse och frälsning. 

Powered by Labrador CMS