Artikeln i Aftonbladet (26/6) om Lewi Pethrus, pingstväckelsens förgrundsgestalt i Sverige och Kristdemokraternas grundare, har väckt stor uppmärksamhet de senaste veckorna. Forskarna Tomas Poletti Lundström och Markus Lundström har i anslutning till sitt forskningsprojekt ”Frikyrkan och Förintelsen: Den svenska pingströrelsens förhållande till antisemitism 1930–1974” gått igenom Pethrus privata bibliotek som idag finns på Bjärka Säby i Östergötland.
Vad är sant?
Bland uppbyggelselitteratur och Pethrus egna verk i olika upplagor har de även hittat nazistisk litteratur, allt från Hitlers ”Min kamp”, ”Den internationelle juden” av Henry Ford till den första utgåvan av Sions vises protokoll, en beryktad text som använts för att belägga påståendet om en judisk konspiration. De båda forskarna hänvisar i Aftonbladets artikel även till Sven Lidmans påstående att Pethrus beundrade Hitler.
Det stämmer att både Pethrus och andra pingstledare fascinerades, men det gällde den framgång som nazisterna hade. Hur de samlade folkmassorna och väckte entusiasm.
Stanley Sjöberg
Men hur ska det tolkas? Vad är sant? För att förstå lite av hur tankarna gick hos pingstväckelsens grundare kontaktade jag förkunnaren Stanley Sjöberg som kände många av de omnämnda ledarna och förkunnarna personligen. Han var också själv tidvis i konflikt med Pethrus, men försonades med honom med tiden. Bilden han ger skiljer sig från den bild som Aftonbladets artikel tecknar.
– Jag håller med om att våga blottlägga den här sidan hos Lewi Pethrus, säger Sjöberg när vi talas vid på telefon. Samtalen blir flera – krafterna finns inte längre till långa utläggningar och orden räcker inte hela tiden till. Men han vill förklara.
– Det stämmer att både Pethrus och andra pingstledare fascinerades, men det gällde den framgång som nazisterna hade. Hur de samlade folkmassorna och väckte entusiasm. På ett liknande sätt har pingstvänner och andra kristna hämtat sina ideal från Gamla testamentet där det handlat om krig och fruktansvärda erövringar. Man har nästan sett det som förebilder till vad Gud kan göra för att väcka längtan och intresse, säger Sjöberg.
– Lewi Pethrus hade visionen att pingstväckelsen skulle fånga hela Sverige och samla massorna. Men det är viktigt att komma ihåg att Pethrus levde väldigt enkelt, han åt enkelt, hade enkla kläder och ordnade allt på enklaste vis. Det var inget av nazismens vulgära framgångar, ekonomiskt eller på andra sätt.
Stanley Sjöberg berättar om Arken, den bostadspråm som låg vid Klaravikens strand, där Pethrus skapade möjligheter för hemlösa att äta och sova. En insats som senare lade grunden för bland annat LP-stiftelsens arbete.
– Jag var en ung grabb och var fascinerad av hur Lewi Pethrus tänkte, hur man vann människor och med tiden byggde Filadelfiakyrkan vid Rörstrandsgatan. Det som grep mig var att alla var fattiga, de jobbade i hemmen som städerskor och arbetare.
– Det var den allra enklaste folkrörelse som fyllde kyrkan, det var tider av bön och människor
blev frälsta. Det fanns inget av Hitlers storhetsvansinne eller nazismens vilja att på något sätt triumfera över befolkningen, utan det var bönemöten … Det var en iver att till varje pris vinna Sverige för Gud.
Nationell väckelse
Sjöberg återkommer flera gånger till bönen, till den längtan efter en nationell väckelse som han såg och till enkelheten han såg hos pingstledarna. Jag frågar om Pethrus hade en negativ syn på judar samtidigt som han talade om Palestina och Israel som det judiska utlovade landet, något som påståtts i debatten. Stanley Sjöberg menar att ”balans och rättvisa är viktigt” här.
– Både Lewi Pethrus, Florentinus Hällzon (Hemmets Väns grundare), Frank Mangs och många andra – de jublade inför att nu är judarna på väg och ska återupprätta visionen om Israel. Så tänkte de – men det får inte kopplas till politiken.
– De läste Gamla testamentets texter om krigen och konflikterna vid söndagens gudstjänster, de tänkte militäriskt men tillämpade det andligt. Själva ville de inte ha med krig att göra. De var alla vapenvägrare och ingen var militant.
– Inte ens Karl-Erik Svedlund (musikledare inom Pingströrelsen, känd bland annat för att ha skrivit en kantat till Hitlers ära, red anm). Jag var ofta tillsammans med honom, och jag och min fru Kerstin tog över hans lägenhet. Han var som ett stort barn. Han och hans fru var barnsligt gripna och såg framför sig en landsvid väckelse, fortsätter Stanley Sjöberg.
– Min egen pappa Tage Sjöberg och många fler, de var aldrig i närheten av att vilja tillämpa krigens innebörd. Det var andliga tillämpningar de hade.
Stanley Sjöberg berättar hur han med tiden kom fram till att ”det ledde fel” att fokusera på det sättet på Gamla testamentets krig och våld.
– I nuläget skulle jag aldrig använda ett krig eller kung David som förebild på något annat område än andlig entusiasm. När kristna vänner idag jublar kring de senaste krigen och den israeliska arméns erövringar, då reagerar jag fruktansvärt negativt. Jag skulle aldrig vilja använda de bibelsammanhangen på det sättet.
Det var den allra enklaste folkrörelse som fyllde kyrkan, det var tider av bön och människor blev frälsta. Det fanns inget av Hitlers stor-hetsvansinne eller nazismens vilja att på något sätt triumfera över befolkningen.
Stanley Sjöberg
– Det är många predikanter i vår tid som tycker att det är spännande och välsignat när Israel vinner mot Hamas och belägrar områden. Där skulle jag vilja säga: När Jesus kommer och upprättar sitt herravälde, då kommer det inte att ske med krig eller vapen.
– De segrar som Israel vinner på slagfältet idag har inte ett dugg att göra med profetiorna om judarnas upprättelse och Israels upprättelse. När Jesus kommer ska det bli fred på vår jord, fortsätter han, och citerar Jesaja 2:4: Han ska döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. De ska smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig.
Segern över ondskan
– Löftena i Jesajaboken och i Bibeln som helhet handlar inte om att vinna blodiga krig, utan det handlar om att upprätta försoningens seger över ondskan.
Vi kommer in på exempelvis Hemmets Vän, som under andra världskriget censurerades för sina artiklar mot nazisterna. Jag frågar om det ändå fanns en antinazistisk rörelse inom frikyrkan.
– När jag växte upp i bland annat Pingstkyrkan, Örebro, fanns där exempelvis den judiske läkaren Walter Cohen (som skrev om sin flykt undan nazisterna i boken Jag sökte en fristad, red anm). Han tog ställning mot nazismen och han var en oerhört betydande gestalt i församlingen. Min pappa Tage kämpade på deras sida mot nazismen och mot Hitlers erövringar, svarar Stanley Sjöberg.
Antirasister
– Där fanns även Florentinus Hällzon, och han var antirasist liksom pappa och Frank Mangs och många andra. Det de talade om var att tillämpa visionen för människors frälsning. Jag tror att det gällde även Lewi Pethrus – de såg framför sig en folkväckelse och absolut inte en politisk seger.
– Det underbara är att även efter hårda diskussioner klappade de om varandra och kallade varandra bröder och systrar. Det är viktigt idag när man från icketroende håll på något sätt vill tillskriva dem åsikter som absolut inte har några rötter.
– Hitler hade en sorts iskall etik i sitt budskap: Han skulle bringa ordning i landet. Det där är en fruktansvärt farlig idé när den basuneras ut på det sättet. När det är som mest oordning i landet, när demokratin missbrukas och man ser oärlighet inom både näringsliv och andra områden kan det kanske verka lockande med hårda tag. Jag menar att ibland ligger sanningen och lögnen så nära intill varandra. Och då gäller det att vara på sin vakt.
– Under inga förhållanden tror jag på våldet och kriget som en väg till seger. När Jesus kommer och det blir fred på vår jord, när den rättvisa som beskrivs i olika bibelord blir verklighet, då handlar det alltid om kärlekens seger över ondskan.
Fanns det personer som var beredda att gömma judar också inom pingst?
– O ja! Och att överhuvudtaget ställa upp för flyktingar, det har vi fortsatt med i frikyrkan. Även jag själv har räddat människor som kommit till kristen tro från islam. Vi har lärt känna dem, givit dem mat och kläder. Många av oss har gjort så, och i relation till judarna är det många som kan vittna om gripande händelser då man räddat människor från Auschwitz och liknande, säger Stanley Sjöberg.
Att Lewi Pethrus gillade Hitler och hade nazistsympatier, stämmer det?
– Nej, det är absolut lögn. Där är jag beredd att gå långt i försvar. Då har man misstolkat Pethrus och man har inte läst på, avslutar han.