Skräprapporten: Färre fimpar i naturen

”Skräprapporten” visar att det fanns skräp på 97,4 procent av alla ställen som Håll Sverige Rent undersökt i stadskärnor och parker runt om i Sverige under förra året.

Vardag. Antalet fimpar minskar i naturen, men det övriga skräpet ökar. Det skriver stiftelsen ”Håll Sverige Rent” i sin senaste rapport.

Publicerad

Fimpar är det överlägset vanligaste skräpet i stadsmiljö, fortsätter stiftelsen i den nya ”Skräprapporten”. Men det är också vanligt i andra miljöer där Håll Sverige Rent gör sina mätningar. 

”Som ett led i att implementera EU:s engångsplastdirektiv har Sverige satt mål om att nedskräpningen av fimpar ska ha minskat med 50 procent 2030 jämfört med 2023. Redan nu ser vi en minskande trend i våra skräpmätningar när det kommer till fimpar”, fortsätter de.

Antalet fimpar minskar i naturen, men det övriga skräpet ökar.

Sex orsaker

    Stiftelsen nämner sex tänkbara orsaker:

  • Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige: År 2004 uppgav 16,5 procent att de röker dagligen – 2022 hade siffran minskat till 6 procent.
  • Möjligen går en del av rökarna över till vape och snus. 
  • Sociala normer kring både rökning och kring att fimpa på gatan har börjat förändras. 
  • Förbudet att röka på offentlig plats kom i juli 2019.
  • Sedan den 1 januari 2022 omfattas fimpar av böter för nedskräpningsförseelse.
  • Medvetenheten om att det är förbjudet att slänga sin fimp på allmän plats har ökat. 

Nationell skräpmätning

År 2023 fick Håll Sverige Rent i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en nationell skräpmätning. Den nationella mätningen ska genomföras vartannat år och ligga till grund för uträkningen av hur mycket pengar som vissa producenter ska ersätta kommunerna med för att de städar upp produkterna. 

Skräpmätningarna ska även användas för att följa upp målet om att nedskräpningen av vissa engångsplastprodukter ska ha minskat med 50 procent från och med år 2030 jämfört med år 2023. 

Få skräpfria områden

Mätningarna under förra året gjordes på 28 större tätorter och de visade att det finns skräp på 97,4 procent av alla ställen som Håll Sverige Rent undersökt i stadskärnor och parker runt om i Sverige.

Skräpet i stadskärnorna består till 90 procent av engångsprodukter.

Av alla slumpmässigt utvalda koordinatpunkter där skräpet mättes i stadskärnorna, totalt 2 376 punkter, var det bara 2,6 procent som var skräpfria. Skräpet består till 90 procent av engångsprodukter och det absolut vanligaste skräpet är cigarettfimpar. 

”Stort problem”

Rapporten talar också om att drygt sju av tio i Sverige upplever nedskräpningen som ett stort problem och fyra av tio tycker dessutom att det är ett växande sådant. Undersökningen är gjord av Novus för Håll Sverige Rent. 

Fler än någonsin tycker att nedskräpningen skapar otrivsel och ser fult ut, men att minska nedskräpningen i hav, vattendrag och på stränder är det som flest svenskar tycker är viktigast.

Fler bötfälls

Samtidigt bötfälls allt fler för nedskräpning. Under 2023 bötfälldes 339 personer. Det är en ökning med 17 procent mot året innan, en tredubbling jämfört med fem år tidigare och det högsta antalet utdelade böter sedan skräpboten infördes år 2011. 

En svårighet som rapporten talar om är att avgöra vad som är plast och vad som är vanligt skräp: endast 6 procent av svenskarna i undersökningen svarade att de med säkerhet visste att en plastpåse gjord av biobaserad plast (så som majsstärkelse) inte bryts ner och försvinner inom överskådlig tid om den hamnar i havet.

Powered by Labrador CMS