Tre sidor av vem Gud är

Vi har under våren firat flera stora kristna högtider. Först påsken, sedan 40 dagar senare Kristi himmelsfärd och därefter pingst ytterligare tio dagar senare. Tillsammans med julen är denna tid vi just gått igenom den allra viktigaste. 

Ungefär en tredjedel av Matteus, Markus, Lukas och Johannes evangelium i Nya Testamentet handlar om Jesu sista vecka innan korsfästelsen, uppståndelsen och hans himmelsfärd. I dessa textavsnitt finns många av de Jesusord som ligger till grund för tron på Gud som treenig Gud Fader, Son och Anden, som är temat nu på söndag. 

Treenighetens tanke ger en bild av Gud som kärlekens utbrott

Sören Carlsvärd, Equmeniapastor, Örebro

När Jesus talar med lärjungarna inför sin himmelsfärd säger han flera gånger: ”Jag går till Fadern, men jag ska inte lämna er ensamma. Fadern och jag ska komma till er och påminna er om allt vad jag har sagt er” (Johannes evangelium 14:16 ff). I dessa texter har man under kyrkohistorien hämtat inspiration i försöken att förstå Guds väsen och hans uttrycksformer.

På söndag är det Heliga Trefaldighets dag eller missionsdagen som aktualiserar treenigheten. Treenigheten är ett svårt ord. Guds treenighet är den för förnuftet den mest oåtkomliga tanken och på samma gång det som gör Gud verklig och gripbar för oss människor. 

Innebörden i läran om treenigheten är att Gud till sitt väsen är gemenskap. En gemenskap i samspelet mellan flera personer. Symbolen för Guds treenighet är en triangel, en form med tre sidor men samma innehåll. Två av sidorna är vända mot jorden, både Sonen och Anden får vi människor ”se” och erfara i våra liv. 

En av sidorna Fadern ser vi inte, förstår vi inte, bara anar. Inte förrän i himlen ska vi få möta Gud så som han är, ansikte mot ansikte. 

Visst är det märkligt hur vatten kan uppträda i tre former – ånga, vatten och is – innehållet förändras inte utan bara omskapas genom yttre omständigheter. Lika lite kan vi människor begripa hur Guds treeniga gemenskap är funtad. Gud är en men ändå tre. 

Inte ens Gud är ensam. Och Gud vill med det visa oss att vi behöver varandra. Ibland kal­lar vi Jesus för Faderns ansikte på jorden. Jesus säger själv: ”Den som har sett mig har sett Fadern” (Johannes evangelium 14:9). Jesus, själv Gud, lämnade sin härlighet i himlen för att visa, förklara, uttrycka och leva ut Guds kärlek till oss människor. Detta skedde genom ord, handlingar, mirakler, närvaro och genom lidandet och döden på korset.

Treenigheten är ingen abstrakt teori, utan ett sätt att försöka tala om hur Gud handlar i och med sin skapelse. Treenigheten betyder att Gud inte bara vill kärlek och gemenskap, utan att Gud i sig själv är kärlek och gemenskap. Mönstret är genomgående att Gud ger och människan tar emot. 

Upptäckten av vem Gud är och vad Gud gör i våra liv betyder att livet präglas av tacksamhet. Ingen människa har gjort sig förtjänt av sitt liv. Vi har fått livet, som en gåva. På samma sätt är det nya livet i Kristus en gåva av nåd, något vi fått på grund av Jesus Kristus. 

Att vara människa hänger intimt samman med förmågan att ta emot och ge livet vidare. Därför är det ingen tillfällighet att denna söndag är missionsdagen. 

Treenighet och mission hänger ihop. När vi talar om och ger skäl för mission, så måste vi starta i själva gudsbilden. Evangelisation och mission är ingen metodfråga som kan behandlas oberoende av evangeliet. Kyrkans sändning i världen är en del av Guds eget liv och rörelse i världen. 

Treenighetens tanke ger en bild av Gud som kärlekens utbrott. Jag tänker mig ofta Guds kärlek som en väldig puls i världen. Den ena delen av denna puls säger: ”Därför att han älskar”, och den andra säger: ”För att världen skall leva”. 

Gud sänder sin Son i världen ”därför att han älskar” och ”för att världen skall leva” – det är i denna puls som alla våra frågor om vem Gud är måste få sitt svar. 

”Kom till mig”, är Jesu personliga inbjudan till var och en av oss. Kom med dina bördor och dina frågor som bränner! Gud finns här och tar dig till sitt hjärta. Där låter han dig vila och slappna av. 

Med din tillit får du vara buren av Gud, han som har omsorg om dig och den värld han har skapat dig in i.