Idag är frälsningens dag!

Ni säger att det är fyra månader kvar till skördetiden. Men jag säger er: lyft upp era huvuden och se hur fälten vitnat till skörd! Ungefär så talade Jesus till sina lärjungar vid ett speciellt tillfälle. Han hade hittat en nyckelperson genom vilken en hel stad skulle komma i rörelse. När den kvinnan började berätta om sitt personliga möte med Mästaren startade Jesusväckelsen i folkhavet. Men medan alla dessa människor, nyfikna och vidöppna, sökte sig mot Jesus verkar Petrus och de andra lärjungarna ha tänkt att skördetiden ännu inte var inne. Fyra månader kvar! Jag har mött för många som ständigt har fyra månader kvar! Det är som om man rullar välsignelserna framför sig likt en snöboll.

Det är fantastiskt med människor som är bärare av levande visioner. Och det är oerhört inspirerande att lyssna till predikanter som profeterar om allt som kommer att ske ”om fyra månader”. Jag menar inte att raljera. Profetens uppgift är att dra undan slöjan som döljer morgondagen, att avslöja och uppenbara vad komma skall. Men, om jag hör ungefär samma profetior i stad efter stad, år efter år, om allt mäktigt och underbart som ska ske, kan det nästan verka sövande. Göra oss passiva och overksamma. Jag undrar hur många storslagna och mäktiga budskap jag hört i mitt liv om allt som kommer att ske ”om fyra månader”...

Då Jesus inledde sin offentliga tjänst citerade han ord från profeten Jesaja och sa: I dag har detta skriftens ord gått i fullbordan ... Sedan började han vandra fram genom folkhavet, mellan städer och byar, inte för att inspirera om något som Gud skulle göra framöver. Han var levande mitt ibland människorna! Han sa inte att de sjuka skulle bli helade då väckelse kommer – han bara botade de sjuka! Levande tro är knuten till nuet! I dag hjälper Herren! På samma sätt var det med de första kristna efter att Anden utgjutits över dem. Då Filippus kom till Samariens huvudstad började han inte bygga upp förväntan genom väldiga beskrivningar av hur det skulle komma att bli någon gång framöver. Nej! Han predikade Kristus för folket och onda andar kastades ut, sjuka blev botade och många, många kom till tro – det blev stor glädje i den staden!

Då jag studerar Wesley, Finney, Booth, Graham och Mangs ser jag ett tydligt mönster. De är helt fokuserade på vad Gud vill och kan göra nu – i detta ögonblick. De utmanar till överlåtelse och handling – övertygade om att Guds Ord verkar i samma stund det talas ut. Det har alltid varit det genuina väckelsemötets kännetecken! Där proklameras att Jesus Kristus är densamme, att den välbehagliga tiden är nu! Billy Graham använde inte sin unika evangelistgåva för att måla ut något som skulle ske om fyra månader! Han talade rakt in i sina lyssnares hjärtan och utmanade var och en att nu ta emot frälsningens budskap!

Kanske det ibland är förklädd otro att hela tiden skicka Guds välsignelser in i okänd framtid?! Självklart längtar jag efter verkliga besökelsetider! Jag tar till mig visioner om väckelse som brinnande förkunnare ropar ut. Men vi behöver åter hitta väckelsemötets och evangelistens grundackord: Inbjuda Guds rikes kraft att verka här och nu! I dag vill Gud göra under! Nu ska du bli frälst! Nu utgjuter Gud sin Ande över dig! Då denna förvissning bär oss infinner sig känslan att allt är möjligt!

Ha som tema för varje gudstjänst i sommar att Jesus Kristus är densamme, i går, i dag, och i all evighet!