Biskopen i Linköping: ”Unga har idag en stor nyfikenhet på kristen tro”

Under de senaste 50 åren har antalet konfirmander minskat från 80 000 15-åringar 1970 till knappt 25 000 unga under förra året eller under 20 procent av årskullen, enligt Svenska kyrkans statistik. Ändå tycks något ha hänt under det senaste året, även om biskop Marika Markovits är försiktig med ordet trendbrott.

– Jag skulle vilja säga att när det gäller totalt i hela Sverige så finns snarare en stabilitet. Vi har återhämtat pandemifallet när det gäller konfirmation, förklarar hon. 

– Men tittar vi i de större städerna – i vissa stift som till exempel Stockholms stift eller Linköpings stift – där är trenden bruten. Det visar sig att man under flera år har ökat antalet konfirmander. Sedan fick vi ett väldigt lyft här i Linköping och det var roligt. 

Bekräftelse

Konfirmation (från det latinska ordet för bekräftelse) är i Svenska kyrkan en bekräftelse av dopet. Till konfirmationsundervisningen, som pågår under ett läsår, inbjuds alla som fyller 14 år.

– För mig blev konfirmationen startpunkten på min anknytning till kyrkan. Kyrkans Ungdomsverksamhet blev mitt andra hem under ungdomstiden efter konfirmationen, berättar Marika Markovits när hon minns sin egen konfirmation. 

– Jag hade en tro innan dess, men jag hade inte en stark relation till kyrkan. Och inte heller min familj, även om vi var traditionskristna på det sättet att man döptes, konfirmerades och vigdes där och gick i gudstjänst på julen. 

Mer nyfikna

År 2023 konfirmerades 1 284 15-åringar i Linköpings stift jämfört med året innan, då 1 023 i årskullen konfirmerades. När biskopen ska förklara vad trendbrottet beror på talar hon delvis om en nyupptäckt.

– Det finns idag en större öppenhet inför kyrkan. Man har inte så mycket förutfattade meningar, utan en mer nyfiken, neutral öppenhet, fortsätter hon.

– Jag har börjat träffa ungdomar i stiftet och i går var jag på Vreta utbildningscentrum (naturbruksgymnasium utanför Linköping, red anm) och träffade flera gymnasieelever där som bekräftade just den bilden. 

– Det kan man också se i Medieakademins Förtroendebarometern, där Svenska kyrkan inte haft ett högre förtroende sedan mätningarna startade. Jag tror att det avspeglar sig i nyfikenheten på konfirmation. 

– Vi har faktiskt väldigt nöjda konfirmander. Jämfört med Finland, Norge och Tyskland har Svenska kyrkan de nöjdaste konfirmanderna. Nöjdheten ligger på 90 procent, säger Marika Markovits.

Vad beror det på?

– Det beror på att vi har lång erfarenhet, gedigen kompetens i våra konfirmandarbetslag och att vi sedan 20 år tillbaka utgår från och låter ungas livsfrågor stå i fokus, svarar hon.

– Det handlar om att möta unga där de befinner sig. Det är inte kyrkans lära som styr hur konfirmandundervisningen utformas, utan hur kristen tro och tradition kan utgöra redskap för ungas brottning med livet och de stora existentiella frågorna. 

– Sedan jobbar vi också med ungt ledarskap och lyfter fram och visar stort förtroende för ungas kapacitet att gå in i ledaruppdrag. Det har stor betydelse för konfirmandlyftet. 

 Men är inte kyrkans lära viktig i konfirmandarbetet?

– Självklart, men det handlar om att arbeta med kyrkans tro och lära utifrån ungas livsfrågor. När vi undersöker vilka motiv unga har för att konfirmera sig ser vi att allt fler vill lära sig mer om kristen tro för att kunna ta ställning till vad man själv tror. Andra motiv är tradition: ”Det är en tradition i min släkt, i min familj, därför väljer jag att konfirmera mig.”

– En mindre grupp uppger att de konfirmerar sig för att kompisarna gör det. Men oavsett motiv blir de flesta ganska nöjda. För dem som väljer det av tradition, är det viktigt att det är roligt – och de har roligt. Och de upplever att de lär sig socialt samspel – att de växer och mognar.

– De som upplever att de vill lära sig mer om kristen tro är också nöjda och tycker att de har fått möjlighet att ta ställning själva. Det måste vara en tillämpbar kristen tro. Det vill säga: Inte bara en tro i princip, utan vad tron betyder konkret för mitt liv.

Det talas ibland om den religiösa analfabetismen i Sverige – vad kan konfirmationen betyda där?

– Den faktamässiga kunskapen och även kunskapen om den levda tron minskar i samhället. Det gör att vi i högre grad måste jobba med baskunskaper i konfirmationsundervisningen. Vi kan inte utgå från en viss nivå utan vi börjar från grunden.

– Sedan vet vi alla ändå lite. Alla barn känner till att Jesus finns, alla vet något om Gud. Det finns en grundnivå där vår samhällskultur och skolan lagt en grund för alla, även om inte alla vet alla delar i Jesu liv, till exempel.

– Framför allt känner man inte igen den levda tron och kyrkans liv, psalmer och böner som förr – det var länge sedan man lärde sig sådant i skolan, och inte heller känner man till Kyrkans kulturella betydelse för samhället, varken historiskt eller idag.

Konfirmation – är det för vissa samhällsgrupper? Vi tittade lite på olika konfirmationsläger och de kan kosta fruktansvärt mycket pengar …

– Alla församlingar ska erbjuda gratis konfirmation. I församlingarna i Linköpings stift är alla alternativ, vad jag känner till, gratis, inklusive läger och resor. I de fall där ungdomar har svårt att klara egenkostnader för till exempel fickpengar och mat, kan församlingarna hjälpa till med diakonala medel.

– Däremot förekommer ibland konfirmandgrupper, till exempel orienteringskonfirmander, som är anordnade av andra aktörer i samverkan med Svenska kyrkan och där konfirmanden själv måste stå för kostnader för kost, logi och resor.

Ökat med 25 procent

– Om man som medlem i Svenska kyrkan vill åka på läger någon annanstans står ofta hemförsamlingen för en del av avgiften men en del får man stå för själv.

– Men under de senaste 20 åren, då konfirmandtalen minskat, har vi sett att en större andel av konfirmanderna har sedan tidigare en kontakt med kyrkan. Man har varit med i en barngrupp, en barnkör eller någon av föräldrarna är lite mer aktiv i kyrkan.

– Men när vi nu ökar igen ser vi att gruppen breddas, också socioekonomiskt, med unga som inte på samma sätt haft kontakt med kyrkan tidigare, fortsätter biskop Markovits.

– Att det har höjts så mycket som 25 procent i Linköpings stift beror dels på satsningar i flera församlingar, dels på tidsandan och ett ökat intresse från unga. Jag tror att unga ser att konfirmationen ger dem något viktigt. 

– Det beror också på att fler församlingar har satsat på konfirmation. Då får man också en bredare grupp, även socioekonomiskt. 

– Samtidigt vill jag säga att det finns mer att göra när det gäller att bredda gruppen av unga som går i konfirmation.

Men ändå: 1970 konfirmerades 80 000 ungdomar, förra året knappt 25 000 unga. Hur får Svenska kyrkan tillbaka de stora siffrorna? Går det att få tillbaka så många unga?

– Jag tror att mycket handlar om rekryteringen – att få unga att välja att konfirmeras. När man väl är i konfirmationsundervisningen, då lyckas vi bra. Den stora utvecklingen handlar inte om att göra det vi gör bättre, utan om att nå fler och bredda de grupper som väljer konfirmation, säger hon.

– Det handlar också om att arbeta med ett ungt ledarskap. Att få unga att växa, inte bara under konfirmationsåret utan också att fortsätta på något. Då fördjupas kontakten med kyrkan. Det ser vi har stor betydelse. 

– Vi behöver också arbeta mer med konfirmandteamen. Ska vi kunna ta emot fler behöver vi också arbeta på nya sätt. Idag har vi en organisation för att ta emot 25 000 ungdomar. Vi behöver en annan slags organisation för att till exempel kunna ta emot 50 000 unga.

– Det är kanske inte så realistiskt att tänka sig ungdomskullar med 80 000 konfirmander. Jämfört med 1970 är vi också ett mer mångkulturellt samhälle. Det är också en högre sekularisering idag. 

Mer mångkulturella nu

– I ett drömläge skulle vi kanske ligga på 60, 70 procent bland de 15-åringar som faktiskt tillhör Svenska kyrkan – vilket vi inte gör idag. Vi ligger på knappt 40 procent. I den gruppen tänker jag att vi framför allt ska fokusera på en ökning.

Hur viktig är Svenska kyrkans konfirmation inför framtiden? 

– Den är oerhört viktigt av två skäl: Det är viktigt för kyrkan, för att nästa generation ska ha en anknytning till kyrkan, ha kunskap om kyrkan och vad kyrkan står för och kan vara i vårt samhälle och i konfirmandernas liv, svarar biskop Marika Markovits.

– Det andra skälet som jag tror verkligen motiverar många medarbetare i Svenska kyrkan är att det också är viktigt för samhället. Konfirmation låter ungdomar mogna, man tränar sin sociala förmåga och inte minst att reflektera över värderingar och sin livshållning, vilket är viktigt för ett medmänskligt och demokratiskt samhälle.

– Det är väldigt tydliga och starka medmänskliga värderingar som lever i Svenska kyrkan idag. Det finns en stor tolerans för människor av en annan tro och för människors frihet att forma sina egna liv. Och det har att göra med en kristen människosyn, som säger att varje människa, oavsett tro eller livshållning, är Guds skapelse och oändligt värdefull, avslutar hon.