Piensoho har rätt – räddningen kommer inte från Alvik

Kommentar. Det som kan rädda Equmeniakyrkan är de lokala församlingarna.

Utfrågningen av pastor Niklas Piensoho, som föreslås som biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, skedde under Hönökonferensen. Från vänster ses pastor Anders Marklund, Niklas Piensoho och läkaren Emil Johansson.
Publicerad

Föreståndaren för pingstförsamlingen Filadelfiakyrkan i Stockholm, Niklas Piensoho, frågades ut på Hönökonferensen av pastor Anders Marklund och läkaren Emil Johansson i fredags. Intresset var stort och samlingen fick i sista stund flyttas från kyrksalen till den stora konferenshallen.

Piensoho är föreslagen att leda Equmeniakyrkan jämte Karin Wiborn och de båda ska formellt väljas av kyrkans kongress i augusti i Göteborg. 

Stämningen på Hönökonferensen var fjärran från de stelt nervösa utfrågningarna som Equmeniakyrkan tidigare spelat in. Det gick inte att ta miste på Niklas Piensohos förnöjsamhet under utfrågningen. Det fanns en uppsluppenhet och avslappnad stämning bland åhörare och utfrågare. Alla verkade trivas. Piensoho själv säger att han är glad, äntligen får han berätta hur han ser fram emot sitt kommande uppdrag. 

Under samtalet betonade Niklas Piensoho gång på gång att människor behöver få erfara Gud och att varje gudstjänst måste innehålla moment där människor ges utrymme att öppna sig, att ta emot en andlig verklighet. När Anden verkar kan människor uppleva Jesu närvaro. 

Frågorna Piensoho fick var bra och skarpa. Hans svar likaså. Gång på gång under samtalet lyfter han blicken. De många gånger precisa frågorna besvarade han utan gräva ner sig i detaljer eller teologiska spetsfundigheter. Han brinner för att vinna människor för Guds rike och inkludering. Gång på gång blir hans svar till små predikningar. Han får flera spontana applåder för sina svar. 

Equmeniakyrkan som samfund har så lätt att fastna i politik och föreningsstrukturer och tappa bort tron.

Vad beror det på? Förstås på grund av hans personlighet och starka kommunikativa förmågor, men kanske också för att Hönökonferensen på ett särskilt sätt lyckas kombinera intellektuell skärpa med upplevelsen av Jesus. Det är högt i tak och fritt från kyrkopolitik. 

Att Niklas Piensoho väljer att besöka just Hönökonferensen som första publika plattform efter att ha föreslagits som ny biträdande ledare är en signal. Det är konferensens framtoning han ser framför sig. Det är mycket bra. Equmeniakyrkan som samfund har så lätt att fastna i politik och föreningsstrukturer och tappa bort tron. Och som han själv betonade: ”Frälsningen kommer inte från Alvik”, området i Bromma där kyrkans samfundskontor ligger. Det som kan rädda Equmeniakyrkan är de lokala församlingarna. 

Det är därför Piensohos unika förmåga att inspirera och tala tro in i människors liv är räddningen för den åldrande Equmeniakyrkan. Erfarenheterna från Filadelfiakyrkan i Stockholm i kombination med ett tydligt ledarskap är mycket välkommet. 

Fotnot: Utfrågningen går att se i efterhand på honoplay.se

Powered by Labrador CMS