Det syns sprickor
i sekulariseringen

Många människor i Sverige uttrycker oro för det som sker i världen med krig, miljökatastrofer och mycket annat, vart vi än vänder oss. Men också en berättigad förtvivlan över den växande kriminaliteten och det skrämmande antal människor som dödats på våra gator. Ett materiellt överflöd, som många har i Sverige, har inte kunnat möta den oron och växande rädslan och fylla livet med mening och trygghet. Nyligen skrev den kände journalisten och tidigare chefredaktören för Dagens Nyheter och Expressen, Joachim Berner, en debattartikel i sitt förra husorgan Dagens Nyheter. Rubriken var: ”Vi som samhälle behöver bygga ett andligt folkhem.”

Socialdemokraten och förre statsministern Per Albin Hansson formulerade, före och under andra världskriget, begreppet ”det svenska folkhemmet”. Hitler och andra världskriget hotade Sverige och med en hårsmån undgick vi att dras in i kriget. Då slöt de flesta svenskar upp och visade sitt stöd för den samlingsregering som bildades i skuggan av kriget. Vi kunde bygga ett tryggare Sverige efter kriget.

Men nu då? Hur undgår vi idag att dras ner av missmod, meningslöshet och rädsla? Listan kunde göras hur lång som helst med siffror kring den bristande sjukvården, det växande antalet unga och äldre drabbade av psykisk ohälsa och depression, kunskapsbristerna och disciplinproblemen i skolan med mera.

Oväntat sökande

Joachim Berner skriver i debattartikeln om sitt sökande efter livsmening och sitt närmande till kyrkan och kristen tro, med förhoppning att hitta en bärande tro där.

Det är tankeväckande att det är just i Dagens Nyheter texten publiceras. Det är den tidning som i decennier styrdes av ateisterna Herbert Tingsten och Olof Lagercrantz. Men under senare år har tidningen fått kulturjournalister och ledarskribenter som öppnat för livsåskådningsfrågor på ett överraskande sätt. Liknande tendenser kan vi se bland annat i Expressen.

Sverige har länge beskrivits som ett av ”världens mest sekulariserade länder”. Men kanske det håller på att förändras? Många människor visar på olika sätt sin otillfredsställelse med livet och närmar sig andliga värden. Även om vägen för ett stort antal medborgare har varit lång, och kanske gått via österländsk mysticism och främmande religioner, märker vi idag en stor öppenhet för andliga frågor. Vittnesbörden blir fler och fler, där människor ger uttryck för att sökandet i mysticism och nyandlighet inte har gett dem tillfredställande svar på de stora och svåra livsfrågorna.

Ett antal människor berättar om nära-döden-upplevelser, där de omvärderat sin syn på livet, Gud och himlen.

Andlig öppenhet

Författaren och EFS-missionären Anders Petter Sjödin är en annan som bekräftar denna andliga öppenhet, även om den tyvärr inte riktigt noteras i kyrkorna.

Samtidigt som journalisten Joachim Berner öppenhjärtigt berättar om sitt andliga sökande, ger han också uttryck för kyrkor han besökt och kristna företrädare som proklamerat ett tomt och innehållslöst budskap, ganska långt från klassisk kristen tro. I slutet av sin artikeln skriver han:

”Vår inkluderande ärkebiskop Martin Modéus talar om en folkkyrka. Min övertygelse är också att många med mig längtar efter en öppen, solidarisk kyrka dit vi alla är välkomna i ögonhöjd. Varför inte ett andligt folkhem?

Vi ses på söndag.”

Märker kyrkorna detta? Vågar vi möta detta andliga sökande i samtal med människor med erbjudande att be för dem? Sällan säger någon nej som får frågan ”får jag be för dig?”.