Sociala medier lika 
farligt som rökning

Det allt ökande beroendet av digitala verktyg, särskilt hos barn och ungdomar, kan påverka hälsan negativt motsvarande tobaksrökning. Detta hävdades av den amerikanske psykologen Jeffrey Johnson i Sverige år 2003, när han föreläste om hur pojkar som tittat timtals på tv blev aggressiva, klarade sig sämre i skolan och kom i klammeri med rättvisan. Observationerna publicerades i tidskriften Science år 2002.

Några år senare kom den amerikanske barnläkaren Dimitri Christakis hit och föreläste om hur små barn som såg mycket på skärm blev okoncentrerade och uppvisade adhd-liknande symtom. Samme barnläkare låg bakom den amerikanska barnläkarakademins rekommendation att barn under två år inte alls ska titta på skärm. När jag förmedlade dessa varningar hånades jag som gammaldags av kollegor, pedagoger och kulturjournalister.

Detta påminner om hur under 1960-talet amerikanska experter från Nationella institutet för hälsa (NIH) i tv avfärdade alla varningar om det farliga med att röka, samtidigt som de rökte cigaretter och cigarrer intensivt.

Även om rökningens skadeverkningar är helt annorlunda än sociala mediers så erinrar det om att många föräldrar inte tar till sig ny information om hur barn påverkas av alltför mycket skärmtittande, samtidigt som de sitter hemma framför en laptop, deltar i zoommöten och pratar i sin mobil.

Likheten mellan techindustrin och tobaksbolagen togs nyligen upp i ett amerikanskt senatsförhör av Facebookgrundaren Mark Zuckerberg och andra företrädare för techbranschen. De ställdes till svars för de omfattande skadeverkningarna orsakade av sociala medier, särskilt Tiktok och Instagram. Enligt en undersökning som Instagram själv gjort visade det sig att ungefär 35 procent av användarna fått se skadliga inslag såsom sexuella övergrepp och självskadebeteende minst en gång i veckan.

Senatorerna hävdade vidare att techsajterna främjar trafficking och spelberoende, samt hyllar skönhetsideal som leder till att särskilt flickor drabbas av anorexi. I USA har ångestneuroser hos skolbarn ökat med 134 procent sedan 2008 och depression med 106 procent, vilket till stor del beror på den digitala revolutionen, enligt American college health association. I Sverige uppfyller 12 procent av 13-åriga flickor kriterierna för ”social media disorder”.

Särskilt känsliga individer drabbas av depression, vilket leder till att de skär sig och i värsta fall tar livet av sig. Vid förhören anklagades Zuckerberg för att ha blod på sina händer och avkrävdes en ursäkt till föräldrar med barn som skadats eller tagit sitt liv på grund av sociala medier. Till hans förtjänst bör nämnas att han delvis tog till sig kritiken.

Skadeverkningarna som åstadkoms av de nya sociala medieplattformarna verkar ha en helt annan dimension än alla de andra negativa effekterna av barns beroende av plattor och mobiler. De måste därför också uppmärksammas mer, även om politikerna börjat bli medvetna om problemen.

Det finns farhågor om att de orsakar försämrad språkutveckling, koncentrationssvårigheter (adhd), störd nattsömn, otålighet, impulsivitet, utåtagerande beteende, empatistörningar, sämre kunskapsresultat och så vidare.

Ett nyligen observerat problem är att många barn inte ens kan skriva på papper och hantera en sax. De övar inte sin fingerfärdighet med att rita, spela spel, lägga pussel, eller bygga med mekano och lego. Ett tecken i tiden är förslagen att avskaffa skolämnet slöjd och ersätta det med programmering.

Den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt har myntat begreppet ”the great rewiring of childhood”, som nu särskilt drabbar generation Z (födda efter 1995). Just oron för att hjärnans nätverk omorganiseras (rewiring) av digitala medier har vetenskapligt bevisats.

Barn som växer upp i ”litterära hem” med många böcker och högläsning etablerar bättre nervförbindelser mellan hjärnans språkcentrum och pannloben, än de som mest tittat på skärm. Det är intressant därför att det är i pannloben man har sina exekutiva funktioner för planering. Barn som hör mycket sagor lär sig att fundera över vad som kommer att hända och förstår kontexten bättre.

Det finns en hjärnstruktur i tinningloben (visual word form area) som uppkommer först när barnet lärt sig läsa. Den tränger i viss mån undan andra hjärncentrum. Frågan är i vad mån digitala medier minskar förmågan att läsa, skriva och slöjda genom att omorganisera hjärnans nervnätverk.

Folkhälsomyndigheten har nu tillsatt en utredning som ska se över barns medieanvändning. Jag anser att man bör agera så fort som möjligt och föreslår följande åtgärder baserat på senatsförhören och Haidts rekommendationer:

• TikTok och andra motsvarande techsajter måste ta ansvar för sitt innehåll och avlägsna olämpliga inslag. De bör granskas av Mediemyndigheten.
• Det bör inte vara tillåtet att hela tiden länka en sajt kontinuerligt till andra liknande, då det förstärker beroendet.
• Den första mobilen man ger ett barn bör inte innehålla internetbaserade appar, utan bara vara till för kommunikation och innehålla barnvänliga spel.
• Öppna inte tillgången till sociala medieplattformar förrän barnet har nått högstadiet.
• Barn under två år bör exponeras minimalt för skärmtittande. Barn mellan två och fem års ålder kan få titta på skärm högst en till två timmar per dag i sällskap med vuxna (Barnläkarföreningens rekommendationer).
• Regelbunden högläsning för barn i förskolan och på bibliotek bör vara lika obligatoriskt som vaccinationer.