Frukten avslöjar falska profeter

Ännu kan man möta uppfattningen att det Jesus säger i Matteus evangelium, kapitlen 5 – 7, i det som vi benämner Bergspredikan, är det centrala i kristen tro. Där finner vi saligprisningarna, ordet om att älska även våra fiender, budet om bekymmerslösheten. Och visst, Bergspredikan är underbar och räcker att meditera över ett helt långt liv. Men det som kallats för ”Jesu enkla lära” är inte alltid så enkel, det ser vi inte minst av slutorden i Bergspredikan, som vi har en del av i dagens text.

Falska profeter?

… Ingen tid före vår har väl haft så många och så lättillgängliga budskap

Owe Johansson, präst, bibelskolelärare

Jesus varnar för falska profeter. Behövs sådana varningar idag? Ja, ingen tid före vår har väl haft så många och så lättillgängliga budskap. Jesus är sträng i sin varning. Men hur ska man känna igen en falsk profet? Inte lätt, de är vargar förklädda till får. Men frukten avslöjar! I vår tid talas en del om konsekvenstänkande: vart leder det här budskapet? Vad blir resultatet, om man handlar så och tänker så?

Det är alltid så att Gud ser till hjärtat. De ytliga formerna behöver inte betyda så mycket. Lära och liv måste höra samman. ”Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja”, säger Jesus. Vi kontrar med frågan: Vad är då Guds vilja? Att det inte handlar om att sträcka händerna högst på en lovsångskväll, förstår vi nog – men vad?

Skriftens förklaringar

Skrift ska med skrift förklaras. Vem sa så kloka ord? Jo, men det var väl Martin Luther. Om vi börjar med den sista frågan, vad som är Guds vilja för att en människa ska kunna komma in i himmelriket, så ger oss Jesus andlig klarsyn i Johannes evan­gelium 6:28-29. Det är från samtalen efter brödundret och folket undrar: ”Vad ska vi göra för att utföra Guds verk?” Jesus svarade: ”Detta är Guds verk: att ni tror på honom som han har sänt.” 

Hans stränghet mot de falska profeterna kan förstås i ljuset av Matteus evangelium 18:6. Inget stör Jesus så mycket, som de som med tomma, förföriska budskap lockar svaga människor, ja, förleder de små, som tror på honom. Den unga tron, den nyvunna tron, den svaga tron kan lätt komma på villovägar för det är så mycket annat som lockar och drar. Här behövs verkligen andlig klarsyn bland förkunnare, bland barn- och ungdomsledare i våra församlingar.

1 Johannes brev 4:1-6, satt som episteltext den här söndagen, ger också andlig klarsyn i att skilja mellan andarna: ”Den som erkänner att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt är från Gud.” När det skrevs var det viktigt att markera, att Gud blivit männi­ska, gentemot gnostikerna, som förnekade en sådan möjlighet. Idag kan orden stå för att Jesus är på riktigt, vår Herre och Frälsare är verkligt närvarande, efter vad han lovat, hos var och en som tror.

Frukt som består

Den troende har ett underbart löfte i Johannes evangelium 15, när det gäller detta med frukten. Sista skälvande natten för Jesus och lärjungarna. Han visste hur svaga och splittrade de var, de som inom kort av rädsla skulle förneka och fly. Ändå får de höra, att de är utvalda till att bära bestående frukt. Att Jesustroende människor ännu finns på vår jord är ett bevis på det löftets uppfyllelse

Och vad den frukt som Anden vill föda i oss är ger aposteln Paulus klart besked om i Galaterbrevet (kanske den äldsta skriften i Nya testamentet): Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning (Galaterbrevet 5:22). Är detta något som behövs idag? I Sverige? I världen?

Behovet av andlig klarsyn har inte minskat. Vår kallelse den här söndagen är att be om Andens frukter, inte för att njuta av dem själva, men för att vår omvärld så väl behöver dem!