Politisk instabilitet i Europa: Inre konflikter och globala utmaningar

Den europeiska politiska kartan ritas om påtagligt denna sommar. Efter 14 års oavbrutet konservativt styre i Storbritannien förlorade Tory-partiet makten. Socialdemokratiska Labour vann en storseger. Vid valet i Frankrike där högerextrema Nationell Samling enligt opinionssiffrorna förutsågs vinna blev det bara en tredjeplats, sedan en allians mellan vänsterpartier och mittenpartier med sittande president Emmanuel Macron, fick franska folket att lägga sina röster i huvudsak på vänster- och mittenpartier. 

Det såg, fram till dess rösterna räknats, ut som en given valseger för Nationell Samling med 28-årige stjärnskottet Jordan Bardella vid rodret. De senaste åren har partiets tidigare ledare Marine Le Pen lett partiet och försökt tvätta den antisemitiska byken, grundlagd av fadern och partiets upphovsman Jean-Marie Le Pen.

Besvikelsen var stor hos Nationell Samling sedan rösterna räknats. Men inget parti, varken Nationell Samling, Macrons mittenparti eller vänstern kunde samla tillräckligt med röster för att ta över ledningen i landet. Nu väntar en mödosam process att bilda en koalition stark nog att leda Frankrike framöver.

Det råder oro och osäkerhet också på andra håll i Europa. I Tyskland har högerextrema AFD, Alternativ för Tyskland, skapat stora spänningar i landet. Varken konservativa CDU (Kristdemokraterna) eller socialdemokratiska CSU, som senaste mandatperioden styrt landet tillsammans med det gröna miljöpartiet, har fått samma starka stöd. Stora protester på Tysklands gator med slagorden ”Inga nazister” har visat på spänningarna i Europas största nation.

I Storbritannien väntar en krävande uppgift för nye premiärministern, Labours partiledare Keith Starmer. Brittiska tidningen Church Times skriver att Keith Starmer prisar de brittiska kyrkornas arbete, men säger att han själv inte är troende. När paret flyttade in i den officiella premiärministerbostaden på 10 Downing Street i London firade familjen den judiska sabbaten. Han vill hedra sin hustru Victoria, som är judinna, med att familjen upprätthåller vissa judiska traditioner så som sabbatsfirande. 

Både Keith Starmer och Labourpartiet har kritiserats av de brittiska kyrkorna för ett beslut att förbjuda omvändelseterapi. Så det finns en del spänningar i relationen mellan landets kristna och den nya regeringen. Hur det faktum att den nye premiärministerns fru är judinna kan påverka antijudiska stämningar i flera europeiska länder, återstår att se.

I förra veckan firade militäralliansen NATO sitt 75-årsjubileum i Washington, där Sverige välkomnades som alliansens 32:a medlemsstat i samband med jubileet. Flera andra länder knackar på dörren för ett medlemsskap i Nato. Ukraina är ett av länderna som tydligt uttryckt sin önskan. Nu handlar det om diplomatisk fingertoppskänsla för att inte i ännu högre utsträckning irritera Ryssland. Skulle Ukraina och flera östeuropeiska länder bli medlemmar i Nato, raseras drömmen hos Rysslands president Putin om återupprättandet av ett Storryssland.

Spänningarna är stora på olika fronter och inte lätta att hantera. Ovanpå detta måste Europa möta trycket bland annat från Afrika och Asien, där stora flyktinggrupper hoppas på en framtid på vår kontinent. Efter de stora flyktingströmmarna till Europa 2015, där bland annat Tyskland och Sverige stod för ett stort mottagande, är välviljan mot flyktingar inte alls lika påtaglig idag. Att ta emot flyktingar och kunna avgöra vilka som har tungt vägande skäl att få uppehållstillstånd på grund av förföljelse, och de som kommer som ekonomiska flyktingar, är en mycket krävande uppgift. Med ett växande antal främlingsfientliga grupper och partier i flera europeiska länder har flyktingmottagandet blivit allt svårare att hantera. 

Med många olika konflikter, både inom och mellan europeiska länder och till länder på andra kontinenter, är det en grannlaga uppgift att administrera politiska beslut i Europa.

Höstens amerikanska presidentval, och den tunga roll USA har för Nato-samarbetet, bidrar också till orosmolnen i Europa. Det gäller för de europeiska nationernas ledare att hålla tungan rätt i mun när man ska klara balansen mellan vissa militanta europeiska länder och övriga världen.