Högst rimligt undersöka invandrares värderingar

Från och med 2025 kommer staten att genomföra en årlig kartläggning av invandrares värderingar, en åtgärd som är del av Tidöavtalet och som integrationsminister Mats Persson (L) nyligen presenterade. Enligt ministern är tanken att få bättre insikt i vilka värderingar de som kommit till Sverige bär med sig. 

Kritiken har varit massiv, och kanske är det inte svårt att förstå varför. För var går egentligen gränsen mellan nödvändig samhällsinformation och, ja, en statlig kartläggning av folks åsikter? Inte minst från Perssons egna partikollegor kommer invändningar. ”Allt som innebär att man på något vis börjar registrera vad folk tycker är jag stark motståndare till”, framhöll riksdagsledamot Anna Starbrink (L) i Aftonbladet. En rimlig ståndpunkt, och hon är inte ensam om den uppfattningen. 

TCO:s ordförande Therese Svanström varnar för att förslaget riskerar att ”leda till splittring och ökad diskriminering”. Hon menar vidare: ”Alla i Sverige ska följa svensk lag, och när unkna värderingar dyker upp ska de stävjas – det är självklart. Det gäller oavsett var de dyker upp och vem som uttrycker dem. Motiven bakom regeringens kartläggning väcker fler frågor än svar: Vad är det regeringen vill få fram? Och vad ska de göra med resultatet?”

Även Miljöpartiets talesperson Leila Ali Elmi har starka invändningar. ”Man antyder att svenskars värderingar skulle vara oklanderliga, vilket inte bara är felaktigt utan också förstärker exkluderingen i samhället”, påpekar hon i Aftonbladet och ifrågasätter om kartläggningen faktiskt kommer bidra till integration.

Samtidigt är det ingen hemlighet att Sverige, på kort tid, har genomgått en av sina största samhällsförändringar sedan urbaniseringen. Och nog kan det vara klokt att förstå hur detta påverkar frågor som jämställdhet, familjeliv och tillit till samhällsinstitutioner – frågor som spelar stor roll för hur väl integrationen lyckas. I synnerhet är frågan om vissa muslimska värderingar relevant, inte minst i ljuset av hur radikala islamistiska rörelser aktivt motverkar integration genom att sprida konservativa, ibland direkt kvinnofientliga, ideal. Som Sofie Löwenmark lyfter i Expressen, använder vissa islamistiska aktörer sitt inflytande för att motverka den svenska synen på jämställdhet och individualism och förespråkar i stället en mer strikt religiös kontroll över familj och könsroller. Denna påverkan skapar ett starkt tryck på muslimska familjer att hålla sig till en mer fundamentalistisk tolkning av islam, något som försvårar integrationen och i värsta fall riskerar att alienera nästa generation från det svenska samhället.

Att få en tydligare bild av vilka värderingar som är närvarande i muslimska gemenskaper, utan att generalisera eller stigmatisera, kan därför vara ett steg till att bättre förstå hur radikala strömningar kan bemötas – utan att de allra flesta muslimer som strävar efter att leva ett liv i enlighet med svensk lag drabbas. Det kan också möjliggöra en mer realistisk integrationspolitik som är baserad på faktiska värderingar i stället för spekulation. Om det går att genomföra en anonymiserad undersökning som inte upplevs som ett statligt intrång, varför inte? En kartläggning av invandrares värderingar, om den hanteras rätt, kan faktiskt ge oss en bättre förståelse för hur det svenska samhället förändras och hjälpa politiken på vägen.

Så, borde vi kartlägga invandrares värderingar? Det viktigaste är kanske inte om, utan hur. För visst vill vi veta mer om vårt samhälle – och det kan knappast finnas för mycket forskning om den största demografiska förändringen i det svenska samhället på hundra år. Det är snarast ett underbetyg till svensk forskning att det inte finns mer kunskap om våra invandrares värderingar, och att regeringen nu behöver beställa en årlig kartläggning.