Här är ändringarna inför nästa utskick, MSB!
Kommentar. Den nya utgåvan av Om krisen eller kriget kommer saknar ett viktig perspektiv: kyrkornas och trossamfundens roll som en källa till trygghet och gemenskap i tider av oro, skriver Åke Hällzon.
Broschyren Om krisen eller kriget kommer skickas i veckan ut till fem miljoner svenska hushåll.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort en ny utgåva av broschyren Om krisen eller kriget kommer. Senast det begav sig var 2018. I veckan når den nya versionen fem miljoner hushåll. Syftet är att påminna oss om vikten av beredskap och gemensamt ansvar. Med instruktioner om allt från varor i skafferiet till skydd mot cyberattacker, fyller broschyren en viktig funktion.
Samtidigt saknas ett perspektiv som kunde ha kompletterat helheten – kyrkornas och trossamfundens roll som förmedlare av trygghet, särskilt i tider av oro. De nämns mest i förbifarten.
Broschyren har blivit en världsnyhet. BBC konstaterar att broschyren är dubbelt så omfattande som tidigare och lyfter fram att det förändrade säkerhetsläget i Europa är anledningen till utskicket. Nyhetsbyrån AP citerar broschyren och beskriver dess råd om att hantera kärnvapenattacker och hur man bäst söker skydd i skyddsrum. Den internationella uppmärksamheten visar hur Sveriges beredskap är en nationell angelägenhet.
Det är en styrka att broschyren tas på så stort allvar, men det innebär också att budskapet måste förmedlas med omsorg. Bland svenska hushåll, som mottar detta material mitt i vardagen, är det lätt att förstå att broschyren kan väcka oro. Vem känner inte så, med konkreta beskrivningar av kärnvapenangrepp till uppmaningar om att vara förberedd på minst en veckas självhushållning? Broschyren är en påminnelse om att världen är en osäkrare plats. Livet är skört. Här kunde MSB med fördel ha betonat att det finns platser och sammanhang där människor kan få stöd och hjälp att hantera den oro som kan uppstå: de lokala kyrkorna.
Historiskt har kyrkor och trossamfund varit samhällsbärande institutioner i kris. Men deras roll sträcker sig långt bortom praktisk hjälp; de har även förmåga att skapa gemenskaper och bygga tillit. Lydia Wahlström, historiker och kvinnorättskämpe, formulerade det elegant under andra världskriget: ”Krig och fred skapas i själarnas innersta, innan de komma ut till slagfälten och rådsborden.” Citatet fångar kärnan i vad kyrkor bidrar med i tider av osäkerhet. Fred är inte bara en fråga om militär styrka eller yttre säkerhet – fred skapas i hur vi relaterar till varandra, i de värderingar vi upprätthåller och i vår förmåga att bygga tillit. Kyrkor kan erbjuda platser där sådana värderingar får blomstra – en motkraft mot den ensamhet och isolering som ofta förvärrar en kris.
I broschyren nämns att samhällets resurser i första hand riktas till de mest utsatta, och att vi därför måste kunna klara oss själva under minst en vecka. Även om detta är rationellt, blottar det en tyst risk: känslan av ensamhet. När kriser inträffar, oavsett om det handlar om naturkatastrofer, väpnade konflikter eller långvariga strömavbrott, är det isoleringen som blir mest förödande för den enskilde. Här fyller lokala församlingar en avgörande funktion. Genom att vara samlingspunkt i lokalsamhället, inte bara för sina medlemmar utan för alla, kan de erbjuda gemenskap där ingen lämnas utanför.
I Johannesevangeliet 14:27 säger Jesus: ”Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er.” MSB:s broschyr är en viktig insats för att rusta Sverige för framtiden. Men verklig beredskap handlar inte bara om att ha rätt resurser, utan också om att skapa tillit, gemenskap och hopp. Genom att inkludera kyrkor och trossamfund som del av beredskapen hade MSB kunnat visa på en helhet där det fysiska och andliga stärks tillsammans.