Saffransbaket skapar adventsstämning

Vi vet hur det ser ut i butiken. De små saffranspåsarna finns ofta hos kassapersonalen. Förklaringen är förstås stöldrisken. Saffran är helt enkelt väldigt dyrt.

Går vi tillbaka i tiden så var saffran så dyrt att de flesta som bakade valde att pensla bullarna med saffransvatten just när de togs ut ur ugnen. Lite billigare än att baka in saffran i degen.

Inte bara bullar och längder

Saffran har troligen sitt ursprung i Persien, dagens Iran. Där produceras 95 procent av världens saffran. Ursprungsordet är persiskans zafaran. 

Vi vet från gamla lertavlor att det har minst fyratusen år på nacken som ingrediens i bröd. Saffran nämns för övrigt i Höga visan.

Men säkert är också att dess historia är äldre än så. Kryddan har använts till bland annat parfym, till att bota magbekymmer, vid olika riter …

Men inte bara till det. Saffran användes, och används, även i exempelvis spanska paellan, franska bouillabaissen, eller för den delen även gotländsk saffranspannkaka. I små, små mänger även som pigment i vissa färger. 

Högt pris

Förklaringen till det höga priset är det omfattande arbete som krävs för att, oftast för hand, plocka de enorma mängderna blommor från krokusar för att kunna utvinna ett enda kilo saffran. Minst 100 000 blommor, i vissa fall 150 000. Inte undra på att kilopriset kan sticka iväg uppemot 70 000 kronor.

Och det är farligt att äta för mycket saffran. Högsta rekommenderade mängd per dag är 1,5 gram. Vid 5 gram börjar man känna av illamående, eller ännu värre symptom. 

Symbol för ljuset

Vad vore den sena höst- eller adventstiden utan saffransbröd? Nu ska det bakas och nu blir det både saffranslängder och lussekatter på fikaborden.

Brödets crescendo är förstås Lucia. Men varför det heter just lussekatt är oklart. En del tolkar in lussebrödets utseende som en viss likhet med katt.

Lussekatterna blir också symbol för ljuset eftersom de bärs fram samtidigt som Lucia kommer med sitt hoppingivande ljus.

Händer som möts i bön

Andra tolkar in att bullens form påminner om två händer som möts i bön. En symbol för väntan på julen och Jesu ankomst.

En äldre tradition säger att degen ska knådas med extra kärlek och omsorg för att bullarna ska bli riktigt goda.

En annan gammal tradition var att inte klippa av ändarna på lussebullarna för det kunde medföra otur. Knepet blev istället att bryta av ändarna, och vips så slapp man oturen.

Olika namn

Saffransbulle, saffranskuse, julkuse … kärt barn har många namn. Vad sägs förresten om lussebullevåffla? Det är en av flera moderna varianter av saffransbröd.

Så, låt oss njuta av den gula tiden. Gärna kombinerad med bruna pepparkakor – innan vi låter den röda julfärgen ta över.