”Eldarna kan ha varit
ett sätt att reta kyrkan”
Nu för tiden är valborgsmässans brasor framförallt ett sätt att hälsa den efterlängtade våren välkommen.
Foto: Mats Schagerström/TT
Vardag. Valborgsmässoafton, eldar, studenter och vårkänslor. Nordiska museets etnolog och intendent Jonas Engman reder ut begreppet åt Hemmets Vän. Varför och vad är det vi firar?
Valborgsmässoafton har firats i Sverige och Finland sedan åtminstone medeltiden och kommer ursprungligen från det katolska firandet av helgonet Walpurgis i Tyskland. Eldarna var antagligen ett sätt att jaga bort rovdjur, häxor och övernaturliga väsen innan djuren släpptes ut på bete. Idag är valborgsmässans brasor framförallt ett sätt att hälsa den efterlängtade våren välkommen.
Vem är den där Valborg?
– Valborg, eller Walpurgis, var enligt legenderna ett helgon i Tyskland. När Sverige och Norden kristnades följde den tyska katolska kyrkans dagar med. I den kalendern vimlade det av helgondagar och alla firades inte utanför kyrkan. En av dem var valborg.
Och hur länge har vi firat valborgsmässoafton?
– Valborg som helgondag fanns i den kristna kalendern åtminstone sedan medeltiden. I samband med reformationen under 1500-talet ville den nya kyrkan rensa bort helgondagarna, vilket inte lyckades så jättebra. Firandet av valborg övergick efterhand till att bli en folklig festdag. Ett skäl är att valborgmäss ligger så nära första maj, en festdag i bondesamhället. För den urbaniserade arbetarklassen i slutet av 1800-talet blev valborgsmäss en dag som förknippades med alkohol.
– Parallellt med det folkliga firandet fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.
Fakta. Helgonet
Walpurgis
Valborg, även känd som Walpurgis, föddes cirka år 710 och avled år 779.
Enligt legenden var hon en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland för att hjälpa till att kristna tyskarna.
Hon antogs senare som abbedissa vid nunneklostret i Heidenheim, där hon avled. Några år efter hennes död fördes hennes kvarlevor till Eichstätt för begravning den 1 maj.
Valborg helgonförklarades år 870.
Under medeltiden utvecklades en speciell kult till hennes minne, där häxtro och avvärjande av onda krafter stod i fokus. För att skydda sig mot häxor började man i Tyskland tända bål, en tradition som har sina rötter i den keltiska religionen.
Källa: Wikipedia
Så vad handlar det om, firar vi för att välkomna våren?
– Både ja och nej. Idag, definitivt! Även i bondesamhället markerade denna tid en växling i jordbruket med det som vi idag kallar vårbruk. Men i det samhället fanns flera tidpunkter som markerade vårbruk.
I Sverige verkar vi gilla brasor och eldar. Varför eldar vi så mycket?
– Eld är en av de mest framträdande symboliska verktygen i ritualer! I Norden har vi tänt eldar vid påsk, valborg och Sankt Hans dag, som i Sverige är detsamma som midsommar. Just valborgsbrasor kan ha att göra med att betesdjuren släpptes ut vid denna tidpunkt och skyddades mot övernaturliga väsen – och rovdjur – med hjälp av eld.
– En tolkning har att göra med revolterande unga, som enligt vissa källor tycks ha tänt eldar för att reta upp kyrkan, som ville förbjuda valborgsmässofirande. Idag handlar valborgsmässans brasor mest om att hälsa våren välkommen.
Hur firas valborgsmässoafton i Norden?
– I Finland kallas valborgsmässan för Vappen på finlandsvenska efter finskans Vappu. Vappen är en parallell till de svenska studentfesterna. Folk i alla åldrar samlas kvällen före första maj för en karnevallik gatufest med eldar, festligheter, studentmössor, struvor och mjöd. I Norge och Danmark är valborgsmäss och eldar inte lika vanligt, tror jag, säger Jonas Engman.
