Filmdistributören Maria Viklund laddar om för nya kristna storfilmer

Jesus Revolution skulle – efter en del övertalning från kristet håll – egentligen bara visas en enda gång på Filmstadens biografer, som ett endagsevent. Men den kom att ses av nästan 43 000 personer under flera veckor och hamnade på första plats på biotoppen i Sverige. Den slog ut storfilmer som Barbie och Oppenheimer. 

– Det var ett otroligt genomslag för den filmen. Den har varit en ögonöppnare för männi-skor inom filmbranschen i stort, säger Maria Viklund, projektledare på Barfota Productions, som var det bolag som såg till att både Jesus Revolution och de övriga kristna filmerna hamnade på svenska biografer. 

Faith based movies

Det skedde i sin tur efter att faith based movies – ett amerikanskt samlingsbegrepp för kristen film – haft stort genomslag i USA. I Sverige hade däremot framgångarna låtit vänta på sig.

– Faith based movies var något man var skeptisk till, säger Maria Viklund. Filmdistributörerna har tänkt att ”det där är folk inte intresserade av” och undrat om det funkar. Men nu har vi det svart på vitt.

Även Sound of Freedom (Ljudet av frihet) blev en framgång och sågs av drygt 30 000 personer på bio i Sverige. Journey to Betlehem (Resan till Betlehem) har haft mycket sämre siffror, men Maria Viklund hoppas att den kommer att bli lite av en jultradition eftersom den liksom de övriga finns på olika streamingstjänster och kan ses år efter år. 

Hur det än blir med den saken så är det obestridligt att det faktum att kristen film överhuvudtaget går upp på bio är något som saknar motstycke i svensk filmhistoria. Tidigare kristna filmklassiker som Korset och stiletten har varit okända utanför kyrkans murar – men nu har de murarna börjat rivas, för de senaste åren har ju kännetecknats av något av Jesu återkomst i det svenska kulturlivet. Joel Halldorf skriver regelbundet i Expressen. Tomas Sjödin är vinterpratare. Statsministerns fru bär sin prästkrage trots krav på civil klädsel. Religionens påverkan diskuteras i tidningar som Syre, och Svenska Dagbladet skriver om den kristna föreningen Valvs och tidskriften Pilgrims ekumeniska höstmöte. Samtidigt verkar den nyateistiska vågen från det tidiga 00-talet ha ebbat ut – minns någon ens till exempel Richard Dawkins och hans bok Illusionen om Gud?

Tiden var mogen

Ändå tog det fem år av delvis ideellt arbete för Maria Viklund och Barfota Productions att göra Barfota Rop och få upp den på biograferna. Själv tror hon att förklaringen till det plötsliga, stora genombrottet med fyra kristna filmer på ett år helt enkelt är att tiden är mogen just nu.

– Det har varit mycket hemska saker i år med gängkriminalitet, krig i Ukraina, krig i Israel och terrordåd. Jag tror att det finns ett behov av tröst i en tid av svårigheter, tror Maria Viklund, som ser samma mekanismer bakom filmernas framgångar som de som får människor att söka sig till kyrkan efter stora tragiska händelser. 

– Jag tror att många människor kommer fram till att de inte behöver fylla på kontot med mer våld. Många andra filmer har pumpat på med våldsbudskap som man helt enkelt inte orkat med, säger hon. 

Kuvas

Under väldigt många år i frikyrkans historia var bio lika med synd. Ännu långt in på 1980- talet kunde man få höra sentenser som ”vill du bevaras ren … så avstå från att besöka biografer” – ett direkt citat ur en handbok i praktisk tro för kristna ungdomar från den tiden. Hur många kristna filmer och filmskapare som Sverige därmed gick miste om vet bara Vår Herre, och den kristna rösten i kulturlivet i stort har många gånger saknats – inte bara på grund av ren beröringsskräck. 

– Man har låtit sig tystas och kuvas och lagt på sig någon skamfilt som man kanske inte hade behövt. Man har låtit sig begränsas på ett onödigt sätt, tror Maria Viklund. 

– Historiskt, under århundradena, har kristna alltid bidragit till kulturen. Tyvärr har vi låtit oss tystas. Där är jag väldigt glad, för 2023 har vi brutit tystnaden.

För Barfota Productions skedde detta i princip bokstavligen. Barfota Rop, som hade premiär i januari, handlar om ”roparna”, en väckelse bland barn i ett nedsupet Fattigsverige under 1840-talet där konventikelplakatet i hundra år förbjudit privata religiösa sammankomster i lag. Då som nu var det barnen som var profetrösterna i den andliga vildmarken som inte gick att tysta, menar Maria Viklund. 

– Barfota Rop blev en väröjare för kristen film. Det var väldigt roligt att se den historiska kopplingen till 1840-talet då det var som mörkast – då var det barnen som beredde vägen. Någonstans tror jag att Gud kan använda barnen även idag, säger hon, som själv är fyrabarnsmor, och som följaktligen har ett särskilt hjärta för just barnen.

– Jag kan inte vara i rummet och se en hel generation som växer upp och som inte känner Gud, säger hon. 

Framgångarna med framförallt Jesus Revolution har gjort att Barfota Productions för första gången nu går med vinst. Den vinsten tänker man satsa i nya filmer – bland annat en svenskproducerad film som väntas ha premiär under 2024, men som Maria Viklund inte kan ge närmare detaljer kring ännu. Dessutom fortsätter man att titta på utländska kristna filmer för att se vad som kan vara aktuellt att ta hit. 

– Det görs en hel del bra kristen film just nu, säger Maria Viklund. 

Nya möjligheter

Mycket beror på att det blivit lättare för oberoende filmmakare i allmänhet att få loss pengar, tror hon, genom till exempel crowdfunding och liknande internetbaserade initiativ där många människor skänker mindre summor för att möjliggöra en film. Det ger både konstnärlig frihet och nya möjligheter att göra film som folk faktiskt vill se, istället för de mer lågbudgetartade kristna filmer som tidigare förekommit.

– Både Jesus Revolution och Sound of Freedom hade ju rejäla budgetar och duktiga skådespelare. Man har höjt ribban och satsar mer på kvalitativ film, och då har man fått loss duktigt folk. Man har märkt att om en film går bra vågar man satsa på mer. Det ena leder till det andra, säger Maria Viklund. 

– Tiden är redo nu. Det är väldigt öppet.