Tacksamt besked
om bordsbön

Det är godkänt för en kristen förskola att barnen ber bordsbön, så länge det är frivilligt att delta. Det säger Förvaltningsrätten i Göteborg efter att politiker från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Göteborg ville stoppa förskolan från att erbjuda barnen att delta i bordsbön inför maten. 

Det var i september 2023 som förskolenämnden i Göteborg ville neka en förskola att erbjuda bordsbön, med hänvisning till att det skulle kunna strida mot barnkonventionen. Den här händelsen är ytterligare ett exempel på politikers försök att stoppa kristna inslag i skolvärlden, en intensiv debatt som pågått under ett antal år.

Vårdnadshavare som placerar sitt barn i en kristen förskola är ju medvetna om att det förekommer inslag av kristen karaktär. Nu finns det alltså svart på vitt från Göteborgs förvaltningsrätt att politiker inte kan förbjuda bordsbön till maten, såvida det inte sker påtvingat. Detta domslut bör kännas tryggt för konfessionella friskolor som vill ha vissa kristna inslag i sin verksamhet.

Ser vi närmare 200 år tillbaka i tiden gjordes försök att sätta munkavle på kristna människor som ville utöva sin kristna tro utan att staten, genom statskyrkoprästen, var inblandad. Då handlade det om att troende människor inte fick samlas i hemmen till bön och nattvardsfirande. Sådana inslag skulle enbart få utföras av prästen i kyrkan. Då kunde, under en period, frikyrko­pastorer hamna i fängelse på vatten och bröd för att man gick på tvärs med statskyrkosystemet.

Men med väckelserörelserna och frikyrkornas framväxt blev kraften för stark. Staten och prästen kunde inte längre stoppa kristen aktivitet i sammanhang där inte prästen kontrollerade. 

Från 1840-talet och framåt fanns inga begränsningar att läraren fick undervisa i kristen tro i skolan. Frivilligheten har funnits även om den genom åren kringskurits av myndigheterna. 

På 1990-talet fanns i högstadiets läroplan för årskurs åtta inlagt att skolan skulle undervisa om Gamla och Nya testamentets innehåll.

När friskolereformen infördes 1992 blev det godkänt att starta fristående skolor, där också konfessionella aktiviteter var godkända. I närmare 35 års tid har i olika former striden pågått om vad man får och inte får göra i konfessionella förskolor och skolor.

I fallet med förskolan i Göteborg lyckades inte politikerna stoppa inslaget där barnen tilläts be bordsbön. Men hela frågan var så omdebatterad att den gick hela vägen upp till förvaltningsrätten för att pröva gränserna för vad som skulle kunna vara tillåtet i förskole- och skolverksamhet, som också hade konfessionella inslag.

Domen i förvaltningsrätten slår fast att bestämmanderätten för barn i förskolan utövas av barnets vårdnadshavare. 

Förskolenämndens ordförande i Göteborg sa till Dagens Nyheter i september förra året, att nämnden ansåg att bordsbön i den berörda förskolan skulle strida mot barnkonventionen. Men förvaltningsrätten var av en annan mening. Genom domen i förvaltningsrätten i Göteborg blir det stopp för lokalpolitiker att kringskära friheten för friskolor på detta område.

När förskolenämnden skickade frågan till förvaltningsrätten visade den berörda friskolan att man hade informerat föräldrarna. Det finns också en frivillighet och de vårdnadshavare, som inte önskade att deras barn deltog i bordsbön, erbjöds annan aktivitet av typen ”pedagogisk ramsa”. Det sekulariserade samhällets försök att strypa mångfalden i förskola och skola har med förvaltningsrättens dom bromsats. Nu finns en vägledande princip som en konfessionell förskola kan känna sig trygg med trots lokalpolitikers klåfingrighet.