De ser fram emot svar på framtidsfrågorna

Vid Equmeniakyrkans kyrkokonferens 14–18 augusti väljs den nye kyrkoledaren, och möjligen även en biträdande. Blir det Joakim Hagerius eller Karin Wiborn, idag biträdande kyrko­ledare? Eller blir det pastor Niklas Piensoho, idag föreståndare i Filadelfiakyrkan Stockholm, trots att han inte kandiderar? 32 pastorer och ledare i Equmeniakyrkan förordar i ett debattinlägg i Dagen hans namn.

Vilken roll kommer Equmeniakyrkan, med sina 750 församlingar och 67 000 medlemmar, att få i det svenska samhället i framtiden? Det blir nog en av frågorna Joel Halldorf och Unni Jonsson vill ha svar på.

Equmeniakyrkans modersamfund, Svenska Missionsförbundet, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, hade i början av 1900-talet stort politiskt genomslag i Sverige.

– Det arvet lever kvar i Equmeniakyrkan, säger Joel Halldorf.

När de svenska partiledarna offentligt utfrågats av Equmeniakyrkan, senast i frikyrkofästet Vårgårda inför varje riksdagsval, har detta arv märkts av.

– Men när samfunden försvagats har också denna röst i samhällsdebatten blivit svagare.

Lokala relationer

När det gäller att få ett inflytande i landet behöver Equmeniakyrkans församlingar arbeta mer med sin relation i lokalsamhället.

– De församlingar som lokalt lyckats väl har haft en tydlig och viktig plats där de finns, fortsätter Joel Halldorf.

Equmeniakyrkan har ofta en stark närvaro på mindre orter.

– I undantagsfall har de det också i större kommuner.

En avgörande framtidsfråga för samfunden är hur de lokala församlingarna ska kunna behålla sina unga, när dessa blir vuxna.

– Rekryteringen av nästa generation är viktig för alla samfund. Equmenia är ett av Sveriges mest framgångsrika barn- och ungdomsförbund. Men hur man ska kanalisera den kraften in i församlingslivet har varit en utmaning.

Hur kan Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, författare och Expressen-krönikör, och Unni Jonsson, biståndsorganisationen Diakonias kommunikatör, komplettera varandra som utfrågare?

– Vi har olika kompetensområden. Unni är en mycket skärpt, intelligent och kompetent person med stor erfarenhet av internationellt arbete. Med hennes utblickar tror jag vi kommer att komplettera varandra bra, säger Joel Halldorf.

Den som vill veta hur de två föreslagna kyrkoledarkandidaterna, Joakim Hagerius och Karin Wiborn, kommer att svara, kan läsa på Equmeniakyrkans hemsida. Det går också att lyssna via videolänk på den tv-inspelade utfrågningen från den 23 april.

– Jag ser mycket fram emot att få ställa frågorna till kyrko­ledarna, och höra hur de resonerar och reflekterar kring viktiga framtidsfrågor. Joakim och Karin har varit biträdande kyrkoledare länge och många i Equmeniakyrkan känner dem. Nu får vi höra lite mer ingående hur de tänker sig vägen framåt.

”Starka kandidater”

Johan Quist, som ingår i beredningsgruppen, har fått kyrkostyrelsens uppdrag att förbereda kyrkoledarvalet. Han säger till tidningen Sändaren att Hagerius och Wiborn är två starka kandidater, som det kan bli svårt att konkurrera ut. Men debatt­inlägget från 32 pastorer och församlingsledare, där de förordar Niklas Piensoho från Filadelfiakyrkan i Stockholm, visar att det kan bli en helt annan utgång på kyrkoledarvalet.

Johan Quist gör jämförelsen med tillsättningar av nya chefer i näringslivet, när han reflekterar kring att exempelvis Niklas Piensoho inte har sagt att han ställer upp som kandidat, trots att flera har föreslagit honom.

Det är sällan chefer tillsätts öppet. Det är en känslig fråga att delge offentligt att man funderar över att söka sig till annan verksamhet.