”Hönökonferensen ska
 vara en andlig injektion”

– Atmosfären är viktigare än orden, förklarar Anders. Jag har en längtan att konferensen ska präglas av Guds Andes närvaro som gör att vi upplever att här är någonting. Det är viktigare än orden. Jag tror vi behöver detta. Inte höga bekännelser, men en atmosfär där Guds Ande får frihet.

Vad händer just nu?

– Just nu är det många delar som ska falla på plats. Det ligger inte så mycket på mitt bord egentligen. I början av veckan får vi tillgång till hallen där mötena kommer att hållas. Då börjar vi att sätta upp scenen, ljud och ljus. Vi har en bra organisation med många frivilliga som sköter mycket av detta. Det finns ett stort engagemang. 

– För min egen del är det programmet som ska synkas. Se till att alla medverkande har den information de behöver ha. Konferensledningen sköter kontakterna. När en talare är kallad och har sagt ja, då finns det en grupp som ansvarar för den fortsatta kommunikationen.

Vad har du för förväntningar?

– Vi önskar att besökarna ska få en bra vecka. Socialt, men också i vår vackra skärgårdsmiljö och naturligtvis andligt. Det är därför vi arrangerar konferensen, att den ska få ge ringar på vattnet över hela vårt land. Andlig uppbyggelse. Att få skicka med något in i det personliga livet, men också in i det liv man lever i sin lokala församling. Många kommer från mindre sammanhang där det inte finns så mycket muskler och man jobbar ganska hårt under året för att få det att gå runt. Jag hoppas att konferensen får bli en uppmuntran, att det här tar vi med oss hem. 

– Temat i år är ”Vi ber”. Det kommer att genomsyra alla predikanter och talare. De har haft med sig temat i sina förberedelser. Man måste inte slaviskt följa det. Men vi vill lyfta bönen, det tror jag är viktigt. Själv talar jag inte så mycket, jag predikar en gång och leder några samlingar. Som konferensledare försöker jag hålla ihop det hela. 

Samma talare hela veckan

– Hönökonferensen har samma predikanter hela veckan. Det gör att vi får en röd tråd genom hela konferensen. Varje morgon går vi igenom dagens möten med musiker och talare och sätter ramarna. Det känns jättebra. Man är med i ett skeende hela tiden. Jag tror att det har en stor poäng. Vårt upplägg skiljer sig nog ganska mycket från övriga konferenser som jobbar på ett annat sätt. 

– Vi har Gerald T Smith och Mikaela Häger som leder musiken om kvällarna. Det känns jättebra och spännande med dem. Vi satsar också extra på barnmötena i år. En samling på eftermiddagarna kallar vi för Heliga vanor för en familj. Där vi hoppas att familjer ska komma och kanske få med sig några redskap, hur man kan utveckla andaktslivet hemma. 

Vad är drivkraften?

– Det är inte svårt att bli motiverad för Hönökonferensen. Motivationen kommer av sig själv. Hönökonferensen har legat på församlingen sedan 1945, vilket gör att det finns en stark förankring i historiken. 

Tror på Alpha

Anders var under flera år ledare för Alpha Sverige. Han tycker att Alphakursen är något som borde finnas med i varje församlings arbete.

– Jag tycker den är så viktig. I Hönö Missionskyrka har vi den varje termin. Ibland har vi mycket folk, ibland har vi färre. Men Alpha finns alltid med och hjälper alltid någon människa att komma till tro. Jag tror mer på den vägen att komma till tro än på det stora väckelsemötet. Jag tror på väckelsemötet, men när det finns en personlig relation, en kontakt, är det lättare att få det att hålla. 

– Vi har en kvinna i vår Alphakurs nu som har landat i sin tro. Hon gick in i församlingen och i veckan döpte vi henne. Hon kom till mig i söndags och sa: Anders, jag vill döpas. 

– Ja, vi får träffas senare och prata om det.

– Men vad gör du ikväll, kan vi inte ta dopet ikväll? 

Det kunde vi, det gick jättebra. Vi har ju vatten runt hela ön. 

– Vi lyfter också upp Alpha på konferensen. Marie-Louise Nilsson, ledare för Alpha Sverige, är med på lördagen på ett Q&A där vi också lyfter upp den nya Youth Alpha-serien. Den använder vi i vårt konfaarbete.

Viktigt med kontinuitet

– Jag rekommenderar Alpha för alla församlingar varje termin. Inte nu och då. Kontinuiteten är viktig. Man kan inte säga: ”Nu prövar vi Alpha under två terminer och ser om det håller.” Man måste jobba med det och vara uthållig. Sen måste man följa konceptet. En del säger att man kan göra en liten egen variant. Nej, det finns ett bra koncept som fungerar över hela världen i hela kyrkofamiljen. 

Hur ska vi få Jesus relevant i dagens samhälle?

– Precis den frågan tänkte jag på i morse. Jag ska predika om det på söndag. Om vad Johannes Döparen gjorde. Först pekade han på någon. Se, där är Guds lamm. Han pekade på Jesus med både ord och liv. Sedan uppmanade han till något: En röst ropar i öknen. Bana väg för Herren. Han uppmanar mig idag att bana väg för Kristus. Att göra Jesus relevant i vår tid. Det är jättesvårt, hur gör vi honom relevant? Det är viktigt att vi som församlingar hittar ett språk som gör att Jesus blir relevant för vår tids människa. 

– Slutligen påverkades Johannes av något. Hela hans liv färgades av att vara rösten som ropade i öknen. Hur låter jag mig påverkas? Hur låter jag tron påverka mig och färga mitt liv? 

Samma kärna

– I söndags predikade jag om att vi inte kan låta den unga generationen ärva den gamla generationens kostym. Vi kan inte tro att människor i samhället ska ta på sig frikyrkans kostym, så som den har sett ut de senaste 30–40 åren. Men kärnan, det som är i kostymen, är inte annorlunda. 

– Jag fick ärva en kaftan av en pastor, men jag använder den aldrig. Den passar inte mig, den var inte min. Vi måste fråga oss: Hur blir kyrkan relevant idag? 

Jag tycker Alpha är ett lysande exempel när man får sitta ner och prata, samtala. Man får umgås, knyta relationer, man får äta tillsammans och lyssna på ett föredrag som handlar om de kristna grunderna. Man får ifrågasätta, det är okej. Hur ska man annars hitta en tro om man inte får brottas med de här frågorna?