Sorgliga fynd i Pethrus bibliotek

Religionshistorikern Tomas Poletti Lundström och hans bror sociologen Markus Lundström är mitt uppe i forskningsprojektet Frikyrkan och förintelsen. De gör en systematisk kartläggning av eventuella förbindelser mellan svenska pingströrelsen och antisemitiska idéer med ekonomiskt stöd av Vetenskapsrådet. De går bland annat igenom de personarkiv som tillhör Lewi Pethrus, hans bibliotek, predikomanus och brev som förvarats på en vind på Nya Slottet Bjärka Säby. Bröderna går också igenom texter i tidskrifterna Den Kristne, Evangelii Härold och tidningen Dagen. Projektets övergripande målsättning är att utforska såväl samband med som avståndstaganden till antisemitism i den svenska pingströrelsen under perioden 1930 till 1974, det vill säga från invigningen av Filadelfiakyrkan i Stockholm fram till Pethrus bortgång fyrtiofyra år senare. I en lång artikel i Aftonbladet (26/6) redogör bröderna för arbetet. De kommer med ny information om Lewi Pethrus samlingar som onekligen väcker frågor.

Lewi Pethrus var en bildad person. Han var läsare, redaktör och författare. När han dog bestod hans privata referensbibliotek av nästan 6 000 böcker, brev, manus och predikoutkast. Mestadels rörde det sig om kristna uppbyggelseböcker. Nu visar forskningsgenomgången av bröderna Lundström att Pethrus också visade intresse för starkt antisemitiska tankefigurer. I hans bibliotek i en mapp märkt ”judefrågan” (!) förvarade Pethrus den första svenska upplagan av Sions vises protokoll. Den svenska titeln var Förlåten faller och gavs ut på finlandssvenska Blinkfyrens förlag 1919. Texten skapades av den tsarryska hemliga polisen runt sekelskiftet och sprider föreställningen om en judisk världskonspiration. Pamfletten användes som propaganda mot judar i Nazityskland och sprids fortfarande av högerextrema och andra antisemitiska grupper, inte minst i Mellanöstern. 

Varför hade pastor Pethrus den boken i en mapp märkt ”judefrågan”?

Bröderna Lundström hittar även Den internationelle juden, en bok sammanställd av grundaren av bilmärket Ford. Henry Ford var världskänd antisemit med nära kontakter med Nazityskland.

För Aftonbladet berättar bröderna Lundström att ”inskjutet bland böckerna [i Pethrus bibliotek] finns flera publikationer från den nazityska ambassaden”. De hittar också första svenska utgåvan av Min kamp av Adolf Hitler.

Uppgifterna är anmärkningsvärda. Hade Sven Lidman alltså rätt i sin anklagelse om att Pethrus tagit intryck av Hitlers ledarstil? Hur ska fynden tolkas?

Det finns flera kända kristna antisemiter. Det är känt att Svenska kyrkans ärkebiskop Erling Eidem besökte Hitler 1934. Han lovade då Führern att han skulle verka för att hindra svenska protester mot att den tyska protestantiska kyrkan nazifierades. Eidem ansåg också att nazismen var bra på att rensa upp ”olika dekadenta fenomen”. Frågan är nu om Lewi Pethrus, känd för sin livslånga kamp mot Bonnierförlagen och den ’smutsiga’ kultursfären, också inspirerades av nazismens renhetsiver?

Det är ett viktigt arbete de forskande bröderna påbörjat. Det ska bli intressant att ta del av slutsatserna.