Inspireras av Guds generositet

Hon hade inte tänkt att gå ut den där dagen, men nyfikenheten på mannen från Nasaret hade ändå lockat ut henne. Hon ville höra och se honom med egna ögon, han som påstods äta med tullindrivare och syndare, hela sjuka och lyfta upp barnen i sin famn. Hon smög sig fram, och där var han. En enkel man med en arbetares händer. 

”Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?” Frågan fick henne att haja till. Vad skulle han svara? Hon kom närmare och såg att höll upp sina händer och i dem såg hon en denar, och han svarade med en fråga: ”Vems bild och namn är detta?” Svaret att det var kejsarens bild kom snabbt och självklart. Hon fnös för sig själv. Det kunde ju vem som helst se att det var kejsarens bild. Hon kände hur frustrationen växte i henne. Kejsaren, han där långt borta som levde sitt liv i lyx, medan hon knappt hade mat på bordet. Vad var egentligen poängen med hans fråga? Varför detta prat om pengar? Men mer hann hon inte tänka för nu kom snickarens poäng: ”Ge kejsaren, det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” Hon häpnade. Vilket svar. Hans ord rörde vid hennes hjärta; att ge till Gud det som tillhör Gud … 

Att allt vi har är en gåva från honom. Därför kan vi använda de gåvorna till att göra gott.

Elisabet Svedberg, präst i Lycksele församling

Sedan hade diskussionen vågor fortsatt gå höga, men hon lyssnade inte. Något sade henne att hon var sedd av Gud. Att hon kunde göra skillnad. Så hon gick hem, fort innan hon hann ändra sig och hämtade sina pengar. Det var sannerligen inte mycket, men det var vad hon hade, och det skulle inte kejsaren få, det skulle Gud ha.

Jag har ibland funderat på vad det var som gjorde att den här fattiga änkan som vi läser om i söndagens evangelietext ger så mycket fast hon har så litet. Kanske är det för att hon känner sig sedd av Gud och vill vara med och bidra till hans rike, och inte till makten som ockuperade hennes hemland.

När jag läser texten om den fattiga änkan blir jag påmind om en berättelse jag hörde för ett tag sedan. Det hela börjar för nästan 20 år sedan i västra Uganda. En kristen ung man åker på konferens och blir inspirerad av Guds generositet till oss människor. Att allt vi har är en gåva från honom. Därför kan vi använda de gåvorna till att göra gott.

När konferensen är slut kan han inte åka hem därför att hans hemstad blir attackerade av rebeller från Kongo, människor dör, och de som överlever tvingas till flyktingläger. Även den unga mannen. 

I flyktinglägret där han befinner sig finns det många föräldralösa barn, och i stället för att bli bittra började han och hans vänner uppmuntra andra kristna att se till vad de hade fått av Gud. Det leder till att många av de föräldralösa barnen blir omhändertagna av de vuxna som överlevt kriget. 

Två år går och de kan återvända hem igen. Men staden är helt förstörd. I stället för att rusta sig för hämnd påminner de sig själva om Guds kärlek, om Guds goda gåvor, och kyrkans uppmaning till sitt folk blir: Det du fått som gåva, ge som gåva. Använd din tid, dina tillgångar till att bygga upp staden igen. 

Tiden går och en fattig änka kommer och erbjuder sin hjälp. Hon har inga ben, ingen rullstol så hon kryper fram, och det enda hon äger är en kyckling. Den vill hon bidra med till att göra gott för staden. 

Först ville inte ledningen ta emot gåvan. Det kändes för magstarkt att ta det enda hon ägde ifrån henne, men hon insisterade och frågade varför får hon inte göra som den fattiga änkan i templet? Ge av det sista hon har. Då accepterade de hennes gåva. 

Det resulterar i att med pengar de får för hönan kan de köpa tegelsten, och med dem läggs grunden till en ny kyrka. Inspirerade av änkan strömmar nu gåvor och tjänster in för att bygga upp staden.

Änkan lämnas inte heller åt sitt öde. Ungdomarna i staden köper en rullstol åt henne och kan så småningom bygga ett hus där hon kan bo.

Berättelsen är hämtad från The Bibel project.

Tänk om du och jag lät berättelserna om de här två änkorna ta plats i våra liv. Tänk om du och jag levde våra liv som om allting vi är och har är gåvor från Gud som vi får förvalta för att göra gott och sprida Guds rike här på jorden. Då tror jag att vår by, vår stad, vårt land, vår värld steg för steg skulle förvandlas till en plats där Guds goda vilja sker.