Få föräldrar oroas 
av ungas alkoholvanor

Återkommande kan vi se reklaminslag i olika tevekanaler om vikten av att sätta tydliga gränser från vuxengenerationen gentemot sin tonåring. Nu visar en helt färsk undersökning, strax efter höstens skolstart, att 70 procent av alla gymnasieelever och 40 procent av eleverna i årskurs nio dricker alkohol. Det är ett trendbrott efter många års minskat drickande bland unga. 14 procent av alla ungdomar har druckit alkohol före 14 års ålder. Men ändå tycks inte föräldrar vara särskilt oroliga. Enbart en av fyra känner en oro, enligt en ny undersökning gjord på uppdrag av Systembolaget. 

Detta är en märklig aningslöshet hos föräldrar. Samtidigt är mer än hälften av alla vårdnads­havare oroliga för att deras tonårspojke blir utsatt för hot, våld och övergrepp. Motsvarande siffra när det gäller tonårsflickor är 64 procent. Sedan lång tid tillbaka vet vi att hot, våld och övergrepp i stor utsträckning sker i samband med alkoholbruk.

Däremot är oron mycket stor hos föräldrar att deras tonårsungdomar ska må psykiskt dåligt, vilket ju kan ha olika orsaker. Men vuxna tycks inte se någon koppling mellan ungas alkoholbruk och deras psykiska mående.

Föräldrars oro för att deras barn i tonåren skulle använda hasch, marijuana eller nätdroger är betydligt högre, fast vi vet att vägen till narkotikamissbruk väldigt ofta går via alkoholen. Från att narkotikaanvändning bland vuxna under decennier mest förekommit i missbrukarkretsar, har under senaste årtiondet bruket av knark vid helgens fester blivit allt vanligare. Nu hittas bevisen på krogrestaurangers toaletter, men, hör och häpna, även i Sveriges riksdag. Hur påverkar det bilden som föredöme gentemot den unga generationen när det gäller berusningsmedel? Till droger hör ju också alkohol, även om många tenderar att inte se det så.

Det är bra att Systembolaget presenterar denna typ av undersökning. Men frågan är hur informationen når föräldrar och vårdnadshavare, och vad gör de med den?

Undersökningen betonar också, att när dialog förs med de unga om deras alkoholbruk har samtalet mycket större chans att lyckas om föräldrar visar sina känslor, sin oro och upplevelser.

Enkäten som Systembolaget presenterar betonar att det är viktigt att föräldrar inte gör samtal om alkoholbruk till ett förhör, utan istället försöker skapa en dialog, där lyssnande och intresse för den unges situation är tydliga beståndsdelar. 

Det understryks också hur viktigt det är att vuxengenerationen är tydlig med vilka regler som gäller beträffande alkohol och gränssättning. Man betonar också att målet bör vara att samtal kring alkoholbruk sker som en daglig rutin, i samband med att man pratar om allt möjligt annat. Alltså att inte vänta till en kris uppstått, eftersom det då kan bli mycket svårare att nå fram till en förståelse hos den unge.

Föräldrars närmast aningslösa reaktion på att unga använder alkohol i så stor utsträckning är förvånande, enligt Karolina Dahlbeck Nobel, ansvarig för folkhälsa på Systembolaget.

I många reklamteve-kanaler förekommer närmast en glorifiering av bruket av alkoholhaltiga drycker. Det framställs som oerhört trivselskapande. Det behövs en vaksamhet för att genomskåda den hårfina gränsen mellan trivsel och beroende.