Hoppas Sändaren återuppstår

Equmeniakyrkans styrelse meddelade plötsligt att tidningen Sändaren läggs ned i december. Bakgrunden är att Mediestödsnämnden inte klassar Sändaren som en allmän nyhetstidning då innehållet i för hög utsträckning anses kretsa kring frågor som rör enbart Equmeniakyrkan. 

Att driva ett tidningsföretag är ytterst komplext i dagens digitala medielandskap där svensk annonsmarknad tagits över av internationella jättar som Google och Facebook. Ändå väcker kyrkostyrelsens beslut frågor. Nedläggningen beslutades utan underlag från Mediestödsnämnden eftersom beslut om stöd inför 2025 skickas till sökande företag först i december. 

Att kyrkostyrelsen sätter punkt för en 140 år lång publicistisk tradition utan att förankra frågan i kyrkokonferensen förvånar. Nedläggningen visar inte bara på kyrkans bristande tro på sin egen förmåga att skapa och upprätthålla kontinuitet, kyrkostyrelsen verkar inte heller se betydelsen av tidningen Sändaren som institution och identitetsskapare. Sändaren bär ett förpliktigande arv och verkar i en lång kedja av publikationer som format och förenat ägarsamfunden. Tidningen Missionsförbundet, startad 1883 av P P Waldenström, bytte namn till Svensk Veckotidning 1939 och blev Sändaren 1992. Då som nu hade man en stark identitetsskapande roll. 

Historiskt har kyrkornas olika medieföretag varit starka kristna röster. Som bärare av väckelsearvet har de förenat och uppmuntrat sina medlemmar. Utan Sändaren blir Equmeniakyrkan nu mindre synlig och rörelsen tappar en viktig plattform. Detta är en förlust för kyrkan men också för samhället, som förlorar en kristen medieröst som värnat om människors lika värde och social rättvisa. 

Nedläggningen är en sorts kapitulation. Om Equmeniakyrkan vill fortsätta vara relevant i ett sekulariserat Sverige måste den stå fast vid sina institutioner. Att göra det är att förvalta, men i Sändarens fall hade det varit att satsa: Frågan är hur man ska verka som nischtidning i en digital medievärld. Det finns flera exempel på det, snarare handlar det om att kyrkan hade behövt hitta initiativkraft och kreativitet – och pengar. Hoppas att Sändaren kan återuppstå. 

Hemmets Vän kommer nu bredda sitt innehåll ytterligare för att fylla det tomrum som uppstår. Du som tidigare haft Sändaren är varmt välkommen att upptäcka Hemmets Vän. Vi utkommer digitalt och i pappersformat.

Fotnot: Åke Hällzon är medlem i Equmeniakyrkan.