Clara Lidström: Därför är julen min viktigaste högtid

– Jag vill inte romantisera den tid som varit, men däremot uppvärdera den kunskap som är så naturliga för äldre generationers kvinnor, säger bloggaren Clara Lidström.

Livsstil. De traditionella kunskaperna som inte minst många äldre generationer av kvinnor burit med sig – det är sådant som influensern, författaren och bloggaren Clara Lidström vill uppvärdera och förmedla. Det är 18 år sedan hon startade bloggen Underbara Clara, som idag är Sveriges största privata blogg med 169 150 trogna följare. Strax före jul talar vi om jultraditioner, kontakten med följare och om hemkunskap för vuxna.

Publicerad

Det började en ”långtråkig” septemberkväll 2006. Clara Lidström bestämde sig för att starta en blogg med namnet ”Underbara Clara – the Kristet Fashionistiska Feministiska alternativ du älskar”.

Sedan dess har hon lyckats bli Sveriges största privata blogg, hon har skrivit 15 böcker, hon har både sommar- och vinterpratat i Sveriges Radio P1 och tillsammans med Umeåkocken Susanne Johnsson också haft direktsända tv-program hos Sveriges Television. Tillsammans med Malin Wollin har hon även podcasten Wollin & Clara.

– Bloggen är nog fortfarande det allra roligaste, säger Clara Lidström när vi talas vid på telefon.

– Där kan jag ha direktkontakt med mina läsare, jag behöver inte vänta med att publicera, utan jag får skriva direkt från hjärtat och jag tycker faktiskt att det bara blir roligare och roligare.

Clara Lidström sprider julstämning i sina uppskattade tv-program, där hon tillsammans med Umeåkocken Susanne Johnsson bjuder på matlagning, pyssel och traditioner.

Clara Lidström bor med sin familj i en liten by i Västerbotten, nordväst om Umeå, där de också driver ett lantbruk. På bloggen skriver hon om sådant som inredning, matlagning, feminism och miljö – men också om relationer och att ta vara på varandra.

 Vad får du för respons?

– Den är blandad. Jag ska säga att jag har väldigt engagerade läsare. De är snälla och trevliga, men kan också vara kritiska, de är intelligenta. Det tycker jag är ett gott betyg när man känner att folk har höga förväntningar på en.

 Varför är den här typen av bloggar, tv-program, tidningar och liknande – med mat, inredning och sådant – så intressanta för oss?

– Det är sådant som många intresserar sig för och engagerar sig för. Men jag tror också att det finns en extra dimension när man följer en bloggare, att man får det här personliga också, fortsätter hon.

– Man får inte bara recept tagna ur sina sammanhang, utan får också veta: det här lagar du till dina barn när de är sura och du måste ha mat på bordet på tio minuter. Eller: det här är något som du gjorde till din midsommarmiddag eller ditt julbord.

– Det är intressant för att jag skriver om ämnen som många är intresserade av, framför allt många kvinnor. Men också för att det bygger på en personlig relation, säger Clara Lidström.

Behov av relationer

– Ända sedan jag började blogga har man pratat om bloggandets död, och på ett sätt stämmer det: Det inte finns så många bloggare som håller i gång längre. Många av dem har flyttat till Instagram, till Tiktok och till Youtube.

– Men egentligen är det bara själva formatet som bytts ut – behovet av relationer finns kvar, och många av de personer jag själv följer har jag följt i kanske tio, femton år. Även om jag inte känner dem personligen är det ändå någon slags vänskaplig relation.

– Jag vill veta hur det går för dem i deras liv, jag vill veta vad de ställer på julbordet, jag vill veta hur det går för deras nyfödda bebis och så vidare. Det är det här relationsbyggandet som jag tror är djupt mänskligt, att vilja ha relation till människor och också få tips och inspiration till hur andra gör för att hantera sin vardag.

Vi kommer in på de tv-program som Clara Lidström gjort med Umeåkocken Susanne Johnsson, både inför advent, till jul och inför påsken – ibland också direkt. Även inför årets jul finns en serie med julpyssel på SVT Play.

– Programmen vi började med under pandemin har varit väldigt populära. Jag tror absolut att matlagning, pyssel, blommor och julpynt är kul – men det handlar om det här att få relationen. Folk har skickat in bilder och dikter och berättat om fina jular. Vi har haft ett givande och tagande med vår publik, berättar hon.

– Eftersom våra sändningar byggt på interaktion har de blivit relationsbyggande, vilket inte är så vanligt i tv. Men det tror jag faktiskt har varit hemligheten till succén.

Uppvärderar vintern

Vi kommer också in på böcker som hon har skrivit genom åren. Förra året kom ”Underbara vinter”, och i år kom den första av ”Hemmets Almanacka”.

– ”Underbara vinter” är egentligen en bok som jag har gått och ”värkt” på i tio år, berättar Clara Lidström.

– Jag älskar julen, både utifrån att göra pyssel, laga mat, träffa släkt och vänner och så, men också sedan jag fick en tro är det den viktigaste högtiden, tillsammans med påsken då, säger hon.

Jag älskar julen, både utifrån att göra pyssel, laga mat, träffa släkt och vänner och så, men också sedan jag fick en tro är det den viktigaste högtiden, tillsammans med påsken då.

Clara Lidström

– För mig är julen väldigt stor och viktig. Jag bor där det är långa, mörka vintrar med snö och kyla, och det är mycket i svensk kultur och svensk litteratur som romantiserar sommaren, med ”Idas sommarvisa” och härliga sommarpsalmer och så. Vi talar gärna om att vintern är en prövande tid.

– Jag ville skriva en bok som uppvärderar hela årstiden och återigen något som man kan hålla i handen och känna att man har något man kan luta mig emot, fortsätter hon och berättar att boken sträcker sig från allhelgonahelgen till tjugondagknut.

– Men det är en bok för hela vintern, för att få inspiration, kraft och mod inför den mörka årstiden. Samtidigt är det en bok med mycket kunskap. Jag brinner för att folkbilda och berätta om varför vi firar Lucia, varför vi hänger pappersstjärnor i fönstret eller när man började köra spark och sådant.

”Hemmets almanacka”

– Idén till ”Hemmets almanacka” kommer från de gamla köksalmanackorna som började komma ut runt 1934. Min mormor och farmor hade de där böckerna och jag tyckte mycket om att bläddra i dem när jag var liten. Jag tittade på deras anteckningar, receptförslag och alla tips för hemmets skötsel, fortsätter Clara Lidström.

– De gamla husmodersalmanackorna var koncentrerade på bara recept och att man kunde skriva egna anteckningar och så. Jag ville ta ett lite större grepp om hemmet, om det vi gör med våra händer, allt det som är i ett vackert, strävsamt vardagsliv: Att tvätta, vårda, laga, diska och baka. Stryka febriga pannor, badda sår och laga saker.

– Man ska liksom ha den i handen under hela året och ha något att hålla sig i för att göra året lite härligare.

 Det har debatterats under några år om ”hemmafruns återkomst” – hur reagerar du på det?

– För det första tror jag inte att det kommer att ske. De flesta av oss har inte råd, det finns inte pengar idag till att låta en i familjen vara hemma helt och hållet om man inte är väldigt rik. Däremot upptäcker många yrkesarbetande vuxna med barn att allt det här som man har rynkat på näsan åt och talat om som bortkastad kvinnlig kraft, att ta hand om barn och sköta ett hem – det man sett som lite dumt och onödigt, det ser man idag som otroligt viktigt och som tar väldigt mycket tid och kraft i anspråk.

– Julen är också tid att fundera och kontemplera, det är mörkt och på något vis tror jag att det är meningen att vi ska vila på vintern, säger Clara Lidström.

– Sedan kan vi inte leva rakt av som mormors och morfars generation. Jag vill inte romantisera den tid som varit, men däremot uppvärdera den kunskap som många kvinnor har burit på, som är så naturliga för äldre generationers kvinnor, säger Clara Lidström.

– Vi har kommit så lång ifrån den kunskapen, och den är supermodern – det är bara att tänka på dagens klimatkriser och att vi behöver ta hand om jordens resurser, vi kan inte bara slita och slänga.

– Jag brukar kalla det hemkunskap för vuxna. Alltså, det vi borde ha lärt oss på hemkunskapen och slöjden men som vi kanske inte längre minns eller vet hur man gör. Det vi kanske inte har fått med oss hemifrån. Den kunskapen behöver vi idag.

 Vad är det bästa med julen?

– Hade du frågat mig när jag var liten var det julklapparna och att man blev bortskämd med god mat och sådant. Idag skulle jag nog säga att det är när allt öppnas upp inför julen efter en arbetsintensiv höst: Vi har vårt lilla luciatåg i byns bönehus, vi går på julgudstjänster eller julmarknader. Vi kanske spontant bjuder in någon granne på glögg.

– Jag tar mig tid för mina relationer på ett sätt som jag kanske inte gör i februari eller i september när det är fullt upp. Det är också en tid att fundera och kontemplera, det är mörkt och på något vis tror jag att det är meningen att vi ska vila på vintern. Mer leva det lilla livet. Det är något jag aktivt försöker skapa i mitt eget liv, som har möjlighet att styra över min arbetstid rätt mycket, avslutar Clara Lidström.

Powered by Labrador CMS