PMU om nya lagen: 
”Bra initiativ – men det
måste fungera i praktiken”

– Vi litar på att människor vet vad som är skräp och vad som kan glädja någon annan, säger Mats Hillerström och uppmanar fler att lämna hela och rena kläder till secondhand-butiker.

Vardag. Vi använder våra kläder och textilier allt kortare tid, visar en undersökning. Och när vi inte längre använder det hamnar mycket i restavfallet eller på återvinningscentraler. Men från den 1 januari finns en ny lag som säger att textilier inte får slängas i det vanliga hushållsavfallet. Kommunerna måste samla in textilavfall separat så att det kan återanvändas eller återbrukas. Men hur går det till?

Publicerad Senast uppdaterad

– Grundtanken är god, men det som avgör är hur kommunerna löser den praktiska implementeringen, menar Mats Hillerström, nationell chef på PMU Second Hand, som vill se fler lämna det som är helt och rent till sin lokala second hand-butik.

Biståndsorganisationen PMU, med pingströrelsen som huvudman, är en av Sveriges största aktörer inom second hand och har runt 56 butiker över hela landet. Arbetet utförs till stor del av volontärer och överskottet går till sociala lokalprojekt och bistånd i olika länder.

– Vi strävar efter att återbruka kläder så nära givaren som möjligt, eftersom det är bäst för miljön. Därför satsar vi på tillgängliga gåvomottagningar i alla våra butiker, som vi vill ska fungera som lokala återbrukscentraler, säger Mats Hillerström i ett pressmeddelande.

Miljöpåverkan

– Generellt får man in högre kvalité på det som samlas in direkt till butikerna, fortsätter han till Hemmets Vän.

– Vi mäter inte det vi samlar in på så vis att vi kan säga hur stor andel som är avfall från våra butiker. Men det är en väldigt liten andel. Det som vi ändå klassar som avfall får vi hantera som verksamhetsavfall. Då får vi köra tillbaka det till kommunens anläggningar. 

Textilindustrin har en enorm påverkan på miljön och klimatet. Nyproduktionen av kläder kräver stora mängder vatten, kemikalier och mark. Textiltillverkning står för cirka 20 procent av de globala föroreningarna av rent vatten, enligt Europaparlamentet.

Fakta/Textilavfall

Textilavfall som ska sorteras ut och samlas in separat, det vill säga det som inte ska läggas i soppåsen (restavfallet) är

• kläder av textil

• hemtextil

• inredningstextil

• väskor av textil

• accessoarer av textil.

I Sverige konsumerar vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Samtidigt hamnar cirka 7–9 kilo textilavfall per person och år i restavfallet (soppåsen) eller på återvinningscentraler och går direkt till förbränning.

– Det är avgörande att vi förlänger klädernas livslängd, antingen genom att själva använda dem längre eller genom återbruk. Det minskar behovet av nyproduktion och är det mest effektiva sättet att minska klädernas miljöpåverkan, säger Mats Hillerström.

I samband med de nya reglerna för textilåtervinning har kommunerna i Sverige valt olika lösningar för att hantera textilier. Mats Hillerström påpekar samtidigt att många kommuner samlar in både textilavfall (trasiga textilier) och återanvändbara kläder i samma behållare vid återvinningsstationer.

Separera textilavfallet

– Det är bättre för miljön om kläderna kan återbrukas lokalt genom försäljning i en secondhand-butik. Om alla textilier däremot blandas måste allt skickas till sorteringsanläggningar som ofta ligger i länder med billigare arbetskraft. Det innebär att stora mängder textilier, som egentligen skulle kunna säljas i Sverige, nu kommer exporteras, säger Mats Hillerström.

Han uppmanar nu folk att tänka till och separera textilavfallet från det som kan återbrukas. 

– Vi litar på att människor vet vad som är skräp och vad som kan glädja någon annan. Lämna hela och rena kläder till din lokala secondhand-butik. Återbruka lokalt och påverka globalt. Det är ett enkelt sätt att göra en verklig insats för miljön och andra människor!

Powered by Labrador CMS