PMU om nya lagen:
”Bra initiativ – men det
måste fungera i praktiken”
– Vi litar på att människor vet vad som är skräp och vad som kan glädja någon annan, säger Mats Hillerström och uppmanar fler att lämna hela och rena kläder till secondhand-butiker.
Foto: Linus Linbro och PMU
Vardag. Vi använder våra kläder och textilier allt kortare tid, visar en undersökning. Och när vi inte längre använder det hamnar mycket i restavfallet eller på återvinningscentraler. Men från den 1 januari finns en ny lag som säger att textilier inte får slängas i det vanliga hushållsavfallet. Kommunerna måste samla in textilavfall separat så att det kan återanvändas eller återbrukas. Men hur går det till?
– Grundtanken är god, men det som avgör är hur
kommunerna löser den praktiska implementeringen, menar Mats Hillerström,
nationell chef på PMU Second Hand, som vill se fler lämna det som är helt och
rent till sin lokala second hand-butik.
Biståndsorganisationen PMU, med pingströrelsen som huvudman,
är en av Sveriges största aktörer inom second hand och har runt 56 butiker över
hela landet. Arbetet utförs till stor del av volontärer och överskottet går till sociala lokalprojekt och bistånd i
olika länder.
– Vi strävar efter att återbruka kläder så nära givaren som
möjligt, eftersom det är bäst för miljön. Därför satsar vi på tillgängliga
gåvomottagningar i alla våra butiker, som vi vill ska fungera som lokala
återbrukscentraler, säger Mats Hillerström i ett pressmeddelande.
Miljöpåverkan
– Generellt får man in högre kvalité på det
som samlas in direkt till butikerna, fortsätter han till Hemmets Vän.
– Vi mäter inte det vi samlar in på så vis
att vi kan säga hur stor andel som är avfall från våra butiker. Men det är en
väldigt liten andel. Det som vi ändå klassar som avfall får vi hantera som
verksamhetsavfall. Då får vi köra tillbaka det till kommunens
anläggningar.
Textilindustrin har en enorm påverkan på miljön och
klimatet. Nyproduktionen av kläder kräver stora mängder vatten, kemikalier och
mark. Textiltillverkning står för cirka 20 procent av de globala föroreningarna
av rent vatten, enligt Europaparlamentet.
Fakta/Textilavfall
Textilavfall som ska
sorteras ut och samlas in separat, det vill säga det som inte ska läggas i
soppåsen (restavfallet) är
• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av
textil.
I Sverige konsumerar
vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per
person och år. Samtidigt hamnar cirka
7–9 kilo textilavfall per person och år i restavfallet (soppåsen) eller på
återvinningscentraler och går direkt till förbränning.
– Det är avgörande att vi förlänger klädernas livslängd,
antingen genom att själva använda dem längre eller genom återbruk. Det minskar
behovet av nyproduktion och är det mest effektiva sättet att minska klädernas
miljöpåverkan, säger Mats Hillerström.
I samband med de nya reglerna för textilåtervinning har
kommunerna i Sverige valt olika lösningar för att hantera textilier. Mats
Hillerström påpekar samtidigt att många kommuner samlar in både textilavfall
(trasiga textilier) och återanvändbara kläder i samma behållare vid
återvinningsstationer.
Separera textilavfallet
– Det är bättre för miljön om kläderna kan återbrukas lokalt
genom försäljning i en secondhand-butik. Om alla textilier däremot blandas
måste allt skickas till sorteringsanläggningar som ofta ligger i länder med
billigare arbetskraft. Det innebär att stora mängder textilier, som egentligen
skulle kunna säljas i Sverige, nu kommer exporteras, säger Mats Hillerström.
Han uppmanar nu folk att tänka till och separera
textilavfallet från det som kan återbrukas.
– Vi litar på att människor vet vad som är skräp och vad som kan glädja någon
annan. Lämna hela och rena kläder till din lokala secondhand-butik. Återbruka
lokalt och påverka globalt. Det är ett enkelt sätt att göra en verklig insats
för miljön och andra människor!
Fakta/Läs mer om textilavfall