Avgår påven? Sjukdomen väcker nya spekulationer

De senaste veckorna har läget pendlat fram och tillbaka för påven Franciskus, 88, som återhämtar sig från en dubbelsidig lunginflammation. Läget har flera gånger beskrivits som kritiskt – inte minst efter måndagens akuta andningsproblem då han återigen fick ta respiratorhjälp. Det är tredje eller fjärde gången som det har skett under de dryga två veckor han varit inlagd på sjukhuset. 

På söndagen tackade Franciskus läkare och anhängare för allt stöd – och bad även om fred i Ukraina, skriver AP. Han talar också om en djup solidaritet med människor som är sjuka och lider runt om i världen.

”Jag känner i mitt hjärta den ’välsignelse’ som finns dold i skörheten, för det är just i dessa ögonblick som vi lär oss ännu mer att lita på Herren”, fortsätter han enligt TT.

Trots sjukdomen fortsätter påven att utöva sitt ämbete. Bland annat har han utnämnt 26 biskopar samt den nya regeringschefen för Vatikanstaten. Han har utfärdat påbud och sänt hälsningar, berättar Signum. Dagens Nyheter beskriver åtgärderna som ”döstädning” och varnar för en strid mellan Katolska kyrkans radikala och konservativa krafter. 

Nästa påve

Vilken som blir nästa påve har det spekulerats kring under flera år. Ett av de namn som nämnts är svenske kardinalen Anders Arborelius, 76 år. En som ofta uppmärksammas är Pietro Parolin, 71 år, kardinal och statssekreterare inom Vatikanen. 

Ungerske kardinalen Peter Erdö, 72, har tidigare lett Europeiska biskopsrådet, och kardinal Luis Antonio Tagle, 67, skulle bli den förste asiatiske påven. Fransiskus favorit anses vara kardinal Matteo Zuppi, 69, som lett det episkopala mötet i Rom de senaste åren. Ett annat namn som nämnts är den amerikanske och mer konservative kardinalen Raymond Leo Burke. 

Plan B saknas

Katolska kyrkan, som ibland har kallats för världens äldsta oavbrutet verksamma institution, har garderat sig för att det mesta kan hända i kyrkans ledning.

Om en biskop inte kan sköta sitt stift tar en biträdande biskop eller stiftsadministrator över tills en ny biskop har utsetts. Om påven avgår eller dör väljer kardinalerna en ny påve. Om påven är medvetslös eller på annat sätt oförmögen att sköta sitt ämbete finns dock inte någon plan B. Påven är påve tills han inte är det längre.

Det finns också ett annat alternativ: Franciskus föregångare på påvestolen, Benedictus XVI, avgick självmant när han märkte att krafterna inte längre räckte till. Men det förutsätter att påven gör det av egen fri vilja, utan påtryckningar och inte under påverkan av starka mediciner eller när han är medvetslös. 

Franciskus skrev tidigt ett avgångsbrev tänkt att öppnas om han själv inte kunde fatta beslutet att avgå. Men det är oklart om ett sådant brev kan anses giltigt enligt kanonisk rätt, alltså de kyrkliga lagar som styr katolska kyrkan och Vatikanstaten. Vad det står i brevet är också okänt. Franciskus har tidigare sagt att om han avgår stannar han i Rom.

Så går valet till

Hur går det då till när ledaren för 1,4 miljarder katoliker väljs – den största kristna kyrkan i världen? När en påve har dött eller avgått säger man att påvens stol, som kallas den heliga stolen, är tom – på latin sede vacante. Under den tiden begravs påven och kyrkan sörjer. 

Mellan 15 och 20 dagar efter att påven avlidit samlas cirka 140 av kyrkans 150 kardinaler, nämligen de under 80 år, till en konklav som kan beskrivas som en andlig reträtt, där kardinalerna är inlåsta i Sixtinska kapellet tills en ny påve enhälligt är vald. Kardinaler över 80 år har endast en andlig roll och kan bara delta i det inledande skedet innan konklaven, skriver Katolska kyrkan på sin hemsida. 

Så snart som alla icke röstberättigade har lämnat kapellet, låser den senast utnämnde kardinaldiakonen dörren från insidan, och därefter röstar de utvalda kardinalerna fyra gånger om dagen tills två tredjedelar är överens om vem som ska väljas till påve. Varje omgång räknas rösterna tre gånger.

Oftast en av kardinalerna

Under de senaste närmare 700 århundradena har påven valts endast ur kardinalernas skara, men egentligen kan alla döpta och ogifta katolska vuxna män väljas till detta ämbete, så länge som det inte föreligger några hinder enligt kyrkans lag. 

Om den som väljs inte är biskop vigs han till detta direkt efter att han valts, enligt föreskrifterna för konklaven. Men det är sällsynt: sist någon som inte var kardinal valdes var år 1378 då påven och tidigare munken Urban VI valdes – vilket skapade en schism som varade nära 40 år inom Katolska kyrkan.

Från den 34:e omröstningen under konklaven kan man besluta att fortsätta genom att rösta på de två kardinaler som fått flest röster i den senaste omröstningen. Dessa båda kan dock själva inte längre rösta, och den som väljs måste fortfarande få två tredjedelar av rösterna.

Påven Gregorius XV införde år 1621 hemliga omröstningar för att personliga förhållanden inte skulle påverka valet. Kardinalerna måste också svära en ed om tystnad och att rösta efter sitt samvete innan omröstningarna. 

Vit rök

Det längsta kända påvevalet tog två år och nio månader. Det skedde i italienska Viterbo där stadens borgmästare tröttnade till sist: Han tog bort taket på huset där kardinalerna satt och serverade dem endast vatten och bröd.

När en kardinal får två tredjedelar av rösterna vänder sig dekanen för kardinalskollegiet till den valde kardinalen och frågar honom om han är villig att acceptera ämbetet. Säger han ja är nästa fråga vilket namn han väljer som påve. 

Efter varje omröstning träs röstsedlarna på ett snöre och bränns i en kamin som installerats enkom för detta tillfälle. Röken signalerar för omvärlden hur omröstningen gått: Är röken svart har omröstningen varit resultatlös – är den vit har en ny påve valts. 

”Stor glädje”

När en ny påve valts förs han till den så kallade Tårarnas sal, där han för första gången ikläds sin ämbetsdräkt. Därefter kommer kardinalerna fram en och en för att visa honom sin vördnad.

Kardinaldiakonen går ut på den stora balkongen mitt på Peterskyrkans fasad och tillkännager för de församlade och världen den nye påvens namn genom att använda den hävdvunna frasen ”Annuntio vobis gaudium magnum. Habemus Papam”. Det betyder: ”Jag meddelar er en stor glädje – vi har en påve”. Sedan uppger han den nye påvens förnamn och efternamn, följt av hans påvliga namn.

Den nyvalde påven håller därefter sitt första anförande och en första välsignelse från samma balkong. Dagen efter firar påven sin första mässa med kardinalerna i Sixtinska kapellet och en vecka senare installeras han som påve på Petersplatsen i en högtidsmässa.