Vägledning. När känslorna stormar och kritiken haglar behövs självdistans för att agera klokt. Ta lärdom av Jesu sätt att bemöta hot och orättvisa angrepp, uppmanar Britta Hermansson.
Som en nödutgångsskylt visar vägen till säkerhet, kan självdistans och eftertanke leda oss ur pressade situationer.Foto: Janerik Henriksson/TT
Då gick fariseerna bort och kom överens om att försöka få fast honom för något han sade.
De lät sina lärjungar och några av Herodes anhängare söka upp honom och säga: »Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen. Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?«
Jesus märkte deras onda avsikt och sade: »Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.«
De räckte honom en denar, och han frågade: »Vems bild och namn är det här?« – »Kejsarens«, svarade de. Då sade han till dem: »Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.«
När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.
När vi handlar i affekt, vill försvara oss eller känner oss angripna, blir det sällan bra. Det kräver en viss distans att kunna ge en bra respons när man blir trängd in i ett hörn. Att söka efter en reträttväg eller hitta den gröna nödutgångsskylten är en möjlighet. En annan är att tänka efter före, låta det som sagts och gjorts få landa innan man letar försvar eller flyr. Jag hejdar mig och stannar upp. Litar på att svaret kan få vänta och skapar ett litet mellanrum, en god självdistans och ett avstånd mellan mig och den som verbalt angriper mig.
Det är sällan vi kan planera eller förbereda oss på det som gör att vi vill försvara oss direkt. Ofta kommer sådant från oväntat håll och lite för snabbt för att kunna reagera bra, sunt och värdigt.
Jesus har självdistansen som gör det möjligt att handla efter Guds vilja direkt.
Britta Hermansson
I söndagens evangelietext från Matteusevangeliet 22:15-22 får vi se ett utmärkt exempel på någon som har den självklara värdigheten och distansen i ett personangrepp. Det är svårt att handla lika men det ger några riktmärken för oss som vill följa Jesus i hans sätt att möta olika hot eller människors usla angrepp på goda föresatser.
Han ställs mot väggen eller blir inmålad i ett hörn av fariséerna. De verkar tro att han ska bli svarslös. Med fromma ord och lismande vill de försöka få honom på sin sida för att sedan placera honom i en omöjlig situation där svaret ska utebli. Planen är att han ska gå i fällan som de gillrar på ett listigt sätt. Det är alltid svårare att urskilja Guds väg när den som vill få oss på fall använder fromhet och fjäsk.
”Mästare vi vet att du är uppriktig och alltid lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen”, säger fariséen som tror sig veta det mesta. Inför ett sådant påstående är det lätt att gå i fällan, bli lite smickrad eller tänka att nu har de äntligen förstått vem jag är.
Men icke. Jesus överraskar dem, men på ett så öppet och självklart vis att ingen kan säga emot.
De håller upp ett mynt, en denar med kejsarens bild på och undrar om det är rätt att betala skatt till kejsaren. Underförstått om vi nu tillhör ett annat rike med en annan kung, vilket Jesus undervisat om.
”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov”? Jesus avslöjar deras onda uppsåt direkt.
Han frågar: ”Vems bild är det på myntet”? Alltså tillhör det kejsaren …
Hans svar får dem att häpna och gå därifrån. Han kan gå vidare. Hotet är undanröjt, nästan som av sig självt. Jesus vet vem han är och hur hans uppdrag ser ut i denna värld.
Vad kan vi lära oss av denna berättelse? Massor. Skicka till exempel aldrig ett svarsmejl i affekt. Sov på saken. Skapa en distans mellan ord och handling när du reagerar för starkt. Jesus är vår stora förebild, men vi är inte lika reflekterade. Det finns så många splittrade känslor, sårade områden och kränkningar som blommar ut när någon tränger oss, ifrågasätter motiven eller har felaktiga avsikter. Ingen vinner något på att handla i ilska eller kränkt stolthet. Inte du, jag eller den som verkar vilja få oss på fall.
Jesus har det där mellanrummet inom sig, glipan eller självdistansen som gör det möjligt att handla efter Guds vilja direkt. Vi andra får trevande och med viss distans försöka förstå, be, sova ut eller reflektera över vad som hände i mötet med något som sänkte eller hotade självbilden, ifrågasatte motiven. Tyvärr ganska ofta med en hög bekännelse.
Jesus tar ansvar för sitt uppdrag i världen, för samhällets lagar och mötet med fariséerna. Alla får hjälp att hantera sina val och reflektera över vad som är den bästa vägen vidare.
Att tänka efter före är att ta sitt samhällsansvar, men också att hantera sina egna tillkortakommanden så de inte projiceras på andra.
”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud”.
