Trots kontroverserna: Kan Trump skydda kristna värden?

Knappt två veckor återstår till valet av ny president i USA den 5 november. Det blir ett val som kan få stor betydelse också för Sverige och Europa. Kommer det amerikanska folket att rösta fram sin första kvinnliga president, något som Hillary Clinton, trots vinden i ryggen, misslyckades med 2016? Eller blir det Donald Trumps återkomst till makten, trots hans många provocerande, hårda och osympatiska politiska uttalanden? 

Demokraternas Kamala Harris framstår som betydligt mer respektingivande än den själv­säkre Donald Trump, även om osäkerheten vilken politik Kamala Harris kommer att driva lämnar många frågetecken. Är hon en kopia av Joe Biden eller står hon för en förnyelse av amerikansk politik? Kan hon tackla de gigantiska problem landet kämpar mot, med bland annat jättelika inkomstklyftor och sociala problem, den tickande migrationsbomben och mycket annat?

Om Kamala Harris vinner valet kommer hon att föryngra presidentämbetet tillsammans med sin vice presidentkandidat Tim Walz. Han är den förre underofficeren i amerikanska armén, tidigare fotbollstränaren och samhällskunskapsläraren, som dock inte hittills visat någon skarpare profil. 

Både Harris och Walz är 60 år medan Trump med sina 77 år väckt viss oro, bland annat kring sin hälsa. Vid sin sida har Trump den betydligt yngre vicepresidentkandidat J D Vance, endast 40 år. Denne har gjort en remarkabel klassresa från djup social misär under sin uppväxt till juristexamen från prestigefyllda Yale Law School.

Utifrån svenskt och europeiskt perspektiv reser sig dock ett antal frågetecken. Hurudan vicepresident har Trump valt? Hur kan en så högt utbildad jurist exempelvis sprida rykten att USA-medborgare från Haiti, bosatta i delstaten Missouri, äter katter och hundar? Var finns hans källkritik, som borde ha satt stopp för sådana illvilliga rykten? Donald Trump var dessutom inte sen att haka på ryktesspridningen.

Med erfarenheter av tidigare vicepresidenter kanske J D Vance ändå inte får en så framträdande roll. Donald Trump tycks vara så egocentrisk att han knappt kommer att ge sin vicepresident något större offentligt utrymme. J D Vance anmärkningsvärda klassresa tycks inte ha satt några avtryck i hur han hanterar rykten kring vad han hört och för vidare i offentligheten.

I Trumps strävan att skydda de amerikanska jobben finns stor anledning att tro att det blir ett mycket mer själviskt och slutet USA än som gällt under nuvarande president Joe Biden. Ingen vet heller säkert hur Trump kommer att möta den aggressive ryske presidenten Vladimir Putin, och ett fredssökande och västorienterat Ukraina, som behöver allt stöd det kan få.

Även om de svenska relationerna till USA varierat under decennierna, har det mestadels varit positiva tongångar från svenska politiker. Om USA av egoistiska skäl kommer att sluta sig gentemot Europa och övriga världen, kanske det ändå kommer att låta annorlunda när väl den nya presidentperioden inleds i januari 2025. 

Oavsett vem som flyttar in i Vita huset får vi innerligt hoppas och be att USA slipper en ny stormning av den högsta beslutande makten, Kapitolium i Washington, vilket skedde 2020.

En positiv relation mellan USA och Israel tycks dock de båda presidentkandidaterna Trump och Harris värna. Alldeles för mycket står på spel i den smärtsamma utvecklingen i Mellanöstern för att USA ska vända ryggen åt den regionen.

Trots Trumps ständiga provokationer med sina uttalanden, kan vi hoppas att det republikanska partiets starkare engagemang för kristna värderingar kommer att leda till ett bättre skydd för det ofödda livet och ökad frihet för grundläggande bibliska värden, om han vinner valet.