Renoverad katedral
väcker starka känslor
Ledare. Nu återinvigs Notre-Dame i Paris fem år efter den förödande brandkatastrofen. Det är intressant att en katedral kan väcka så starka nationella känslor. Skulle något liknande vara tänkbart i Sverige?
Frankrikes president Emmanuel Macron på besök i katedralen Notre-Dame i Paris, som har genomgått fem års intensiv renovering efter branden 2019. Den 8 december öppnas den för allmänheten.
Foto: Christophe Petit Tesson, Pool via AP
Den 8 december öppnas, efter fem års intensiv renovering och återuppbyggnad, en av världens kanske mest uppmärksammade kyrkor, katedralen Notre-Dame i Paris. Den blev nästan totalförstörd vid en brand i april 2019. Under pågående renovering började helgedomen brinna häftigt och en hel värld reagerade. Skulle en kyrka beröra människor så djupt, kanske många frågade sig. Men oräkneligt antal turister och parisare har genom århundraden mer eller mindre vallfärdat till denna mäktiga katedral.
Uppenbarligen rör man inte eller behandlar en historisk kyrkobyggnad i Frankrike hur som helst. Ganska omedelbart startade en intensiv debatt om den nästan 1 000 år gamla katedralen. Skulle den vid renoveringen möjligen moderniseras, som dåvarande premiärminister Edouard Philippe föreslog?
En internationell tävling på initiativ av premiärminister Philippe startade en intensiv debatt. Han föreslog en modernisering av vissa delar av katedralen med exempelvis en ny spira anpassad till modern teknik. Många olika moderniseringsförslag dök upp. Ett av förslagen ville modernisera taket genom att anlägga en grön gräsmatta eller ett kafé.
De starka reaktionerna och debattinläggen visade människors stora intresse över hela världen för Notre-Dame katedralen, konstaterar professorn i arkitekturhistoria, Mathieu Lours. Det berättar bland annat nyhetsmagasinet Fokus.
Den som vandrat runt under den mäktiga katedralens valv och beundrat dess skapelse kan förstå de starka reaktioner som kommit under återuppbyggnaden. När kyrkan nu efter fem år åter öppnas, blir det intressant att se allmänhetens respons.
Den som vandrat runt under den mäktiga katedralens valv och beundrat dess skapelse kan förstå de starka reaktioner som kommit under återuppbyggnaden.
Även Frankrikes Emmanuel Macron lade sig i debatten kring återuppbyggnaden. Den franska konstitutionen ger presidenten, för svenska mått, mycket stort inflytande i denna fråga. Hans förslag att restaureringsarbetena skulle gå fort föll inte i god jord. Han ville modernisera katedralen, men den uppfattningen togs inte väl emot av fransmännen. Macrons, enligt många alltför snabba, moderniseringsförslag kallades av vissa kritiker för ”vandalism”. Nu är den mäktiga spiran på plats, men mycket renoveringsarbete återstår.
Hur katedralen kommer att se ut invändigt har man hållit hemligt fram till återinvigningen. Hela renoveringen har kostat närmare tio miljarder kronor och omkring 2 000 personer har arbetat med färdigställandet.
Även om den katolska kyrkan i Frankrike har en stark ställning och sekulariseringen bland det franska folket knappast gått lika långt som i Sverige, är det intressant att konstatera att en katedral väcker så starka känslor. Skulle något liknande inträffa i Sverige med någon av våra kyrkoklenoder? Den frågan kan knappast besvaras eftersom jämförelsen är svår att göra mellan svenska historiska monument och Notre-Dame katedralen i Paris. Brandkatastrofen blottade utan tvivel reaktioner med många bottnar och debatten kommer knappast att lägga sig efter den 8 december.
Dagen innan allmänheten får komma in i katedralen, blir det en exceptionell konsert med många artister. Där får åhörarna möta en kombination av klassisk musik, opera och populära artister och den sänds över hela världen.
Även om kulturskillnaderna är ganska stora mellan Sverige och Frankrike när det gäller kyrkohistoria, ska det bli intressant att se och höra hur mycket denna omfattande renovering kommer att märkas i Sverige.