Låt änglarnas hälsning bli centrum i julfirandet
Ledare.
I en tid präglad av oro och motstridiga röster står Bibelns löften om hopp och frälsning fast. Julens budskap påminner oss om ljuset som lyser i mörkret och en frid som består.
Julens budskap står fast: Mitt i en förvirrad värld visar krubban i Betlehem att löften från tusentals år tillbaka gick i uppfyllelse – hoppets och fridens kung föddes.
Foto: AP/TT
Det är inte bara december månad och det rådande läget i Sverige och världen som känns tungt och mörkt, med allt av svårigheter som drabbar människor. De många falska löften människor idag dras med och allsköns nyandliga företeelser står i kontrast till Bibelns julbudskap, de 3 500 år gamla orden att en stjärna skulle uppenbaras i Mellanöstern. Denna skulle vägleda babyloniska forskare till ett litet barn i Betlehem.
Stjärnan som de vise männen upptäckte i dåtidens Babylonien, idag Irak, Syrien, Iran, genom sina studier av stjärnhimlen, vägledde dem att på plats utforska sina observationer genom sin resa till Jerusalem.
Skrifterna talade om en nyfödd kung i Juda land. Då trodde de att de skulle finna honom i den av Rom tillsatta lydkonungen Herodes kungapalats. De vise männen var möjligen tolv män med åtföljande gåvor och packning, tjänare och kameler. Plötsligt uppenbarade de sig, kanske via Damaskusporten i Jerusalem, vid Herodes tempel efter över 250 mils resa på kamelrygg.
Med den oro som rådde i dåtidens Israel under romersk ockupation, var det inte förvånande att kung Herodes kände sig omskakad. Hade det fötts en rival till hans kungatron? Han visste inget. Men de babyloniska vise männen var säkra. Det hade fötts en kung. Herodes vände sig till judarnas skriftlärda och prästerna som upplyste honom att det var i den lilla staden Betlehem, som han skulle födas. Det var förutsagt 500 år tidigare av den judiske profeten Mika.
Hur än det astronomiska fenomenet uppenbarade sig, följde dessa babyloniska forskare den stjärnbild de under en längre tid sett i sitt hemland. Och Lukas berättar, i det vi kallar ”julevangeliet”, att änglar uppenbarade sig för fattiga herdar mellan Jerusalem och Betlehem och sa, att det fötts en Frälsare, en befriare åt mänskligheten.
Det är fascinerande att konstatera att de första som fick höra budskapet var en grupp fåraherdar, människor av så låg social ställning i samhället att de inte ens fick vittna i en rättegång. Men Gud valde dem och de sammanfördes med högt respekterade forskare från Babylonien för att bekräfta Bibelns budskap.
700 år tidigare, i en tid mycket lik vår när det gäller våld, hat och upproriskhet, hade förutsägelsen uttalats om ett barn som skulle regera med frid och försoning i världen (Jesaja 9).
Många har ifrågasatt den skattskrivning som den romerska kejsaren Augustus utfärdade, men historisk forskning visar på en skattskrivning vid den tidsperiod som Jesus föddes.
Bibelns budskap ifrågasätts av många idag, men de profetiska förutsägelserna och evangeliets berättelser bekräftar det som förutsagts 700 år innan det skulle ske, och även var det skulle inträffa.
Den fattiga unga kvinnan Maria och hennes man, hantverkaren Josef från Nasaret, behövde, på grund av den romerske kejsar Augustus påbud, resa till Davids stad Betlehem för att registrera sig. En strapatsrik resa på åsnerygg från Nasaret genom bergslandskap hade kunnat äventyra förlossningen och få den att ske tidigare. Då hade vi kunnat säga: Bibelns budskap är falska. Men i rätt tid och på rätt plats fullbordades en 700 år gammal utsaga.
Och dessa babyloniska astronomer/astrologer var helt förvissade. Det var i Juda land en kung skulle födas. Även de kom rätt.
Den tid vi lever i är så präglad av motstridiga, förvirrande budskap, men Bibelns löften står fasta. Det är hoppets budskap vi om och om igen behöver återvända till. Låt denna julens hälsning till herdarna i natten få vara centrum i ditt julfirande 2024.