Nu bjuder naturen på ett färgsprakande skådespel

Oktober kommer av latinska ordet october, med syftning på okto, åtta. Det romerska året började med mars och följaktligen blev oktober den åttonde månaden.

Den är också årets längsta månad, en timme längre än övriga 31-dagars månaderna. Det hänger ihop med att vi i oktober återgår till normaltid.

I det gamla bondesamhället var namnet på oktober slaktmånad, som i sin tur följdes av november, vintermånad.

Färgskiftningen

Men det är nu, en bit in i oktober, som vi kan förvänta oss färgsprakande löv och, förhoppningsvis, hög klar höstluft.

Färgskiftningen har sin förklaring i att det gröna pigmentet klorofyll bryts ner snabbare än de gula pigmenten. Dessutom bildas nya röda pigment hos vissa träd. 

Det är både vackert, poetiskt och löftesrikt. Löftet består i att det kommer ny livskraft och knoppning i vår. Död blir liv. Naturen blir en bild av uppståndelsen.

Vintern är normalt en torr säsong och markens vatten fruset. Därför måste träden stänga av och släppa sina löv, för att klara torkan. Det här brukar inträffa vid ungefär plus tre grader. 

Ett av naturens många under.

Efter någon dag dör cellvävnaderna i de fallna löven. Nu blir de ett eldorado för maskar, sniglar, gråsuggor, insektslarver och andra småkryp.

För övrigt faller även barr. Men på granen sitter de kvar mellan fem och sju år. Tallen byter barr vart tredje år.

Ordet höst betyder ”skörd”. Det hör ihop med att inhösta, alltså samla in.

Fåglarna flyttar

För fåglarna är hösten påtaglig. Hos många arter betyder det flyttdags. Nu gäller det att samla på sig energi för att orka flyga söderut.

Främst är det insektsätande fåglar som flyttar. De är ju i symbios med öppna vatten. Beroende på vad flyttfåglar äter flyger de också olika långt.

Gäss, gräsätare, nöjer sig med att flytta dit där det finns barmark. Inte så långt alltså. Däremot måste fröätande bofinken längre söderut i Europa. Likadant med trastarna som äter insekter och mask på marken.

Sångfåglarna, som letar insekter på träden, tar sig ända till Afrika. Det kan handla om en resa på mer än tusen mil. 

De som är kvar då? Ja, de måste äta sig så tjocka de bara kan för att överleva en svensk vinter. Många gör det inte, utan dukar under. Men tillräckligt många klarar sig så att populationen kan ta ny fart igen i vår.

Indiansommar

Vi brukar ibland tala om brittsommar. Det har koppling till att det varma vädret ibland tittar tillbaka första eller andra oktoberveckan, kring Birgittadagen 7 oktober. Birgitta = Britta – blir brittsommar.

Om värmen kommer tillbaka efter första frosten, ja då heter det indiansommar. Ordet hör ihop med att Nordamerikas ursprungsbefolkning brukade gå på buffeljakt när hösten var varm och solig. ”Indian summer” blev på svenska indiansommar.

Bästa sättet att uppleva hösten? Stilla promenader i naturen – som dessutom är gratis.