”Trumps maktspel
hotar demokratin”

Sällan har väl de första dagarna av en amerikansk presidents mandatperiod varit lika omvälvande och dramatiska som under president Donald Trumps mandatperiod. Redan under den första månaden har han tillsammans med vicepresident JD Vance lyckats chocka sin omvärld flera gånger om – både genom kontakterna med Ryssland, relationerna till Ukraina och Europa och inte minst genom att sparka många statligt anställda utan motivering och exempelvis strypa det amerikanska biståndet – som står för 40 procent av all världens humanitära stöd. 

Seniorforskare

Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, är associerad seniorforskare inom Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik. När vi talas vid på telefon har han bland annat sagt i Expressen att den ryske presidenten Vladimir Putin kan ha en hållhake på Trump apropå den amerikanske presidentens kontroversiella uttalanden under veckan. 

– Men det finns också andra förklaringar, säger Hallenberg till Hemmets Vän.

– De här båda herrarna ser sig exempelvis som stora, autokratiska ledare som vill dela upp världen sig emellan. De tycker att småstaterna ska finna sig i vad de stora herrarna beslutar, fortsätter Hallenberg. 

– Vi har också det faktum att Trump har dåliga relationer med ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Det hör ihop med ett telefonsamtal 2019 då Trump bad Zelenskyj undersöka rykten om dåvarande president Joe Bidens son i Ukraina. Det gick inte Zelenskyj med på vilket ledde till riksrättsåtal.

Missförstånd

– Trump hävdar också att det inte var ryssar som blandade sig i amerikanska presidentvalet 2016, utan att det var ukrainare – att informationen fanns på en dataserver i Ukraina. Vilket också var ett missförstånd. 

– Men det här gör att han är väldigt negativ till Ukraina och framför allt till Zelenskyj. Det är därför han tänder till och tycker att Zelenskyj leder en småstat, att han varit oförskämd mot Putin och sticker upp. Vilket gör Trump rasande. 

– Samtidigt är det väldigt olyckligt: Ska man försöka nå en fredsöverenskommelse så kan inte USA vara till 95 procent på Rysslands sida utan det måste finnas utrymme för kompromisser där man tar hänsyn till Ukrainas intressen. 

Vad händer nu? Hur ska det gå?

– Bra fråga. Trumps viktigaste utgång här är ändå fred i Ukraina. Trump vill bocka av att nu har han uppfyllt ytterligare ett vallöfte här, och det är att det ska bli slut på krigandet i Ukraina – det är det väsentligaste för honom, svarar Jan Hallenberg.

– Exakt på vilka villkor Ukraina får böja sig, det är väldigt mycket mindre viktigt för Trump. Vi har noterat att han stöder ryska uttalanden när han säger att Zelensky är en diktator, att han har 4 procents stöd och sådant, vilket är fullständigt nipprigt.

– Han återger det ryska kravet på ett nytt val i Ukraina. Det måste man inte ha enligt ukrainska bestämmelser, inte när undantagstillstånd gäller och man är mitt i ett pågående krig. Man kan inte ha ett val hur som helst, när hundratusentals ligger vid fronten och miljoner andra är spridda över Ukraina och Europa.

– För att det ska bli en överenskommelse måste amerikanerna vara mer villiga att förstå hur Ukraina resonerar. Jag hoppas att brittiske premiärministern Keir Starmers och franske presidenten Emmanuel Macrons besök i Washington i veckan kan göra något på den fronten, fortsätter Hallenberg.

Med de här autokraterna vid makten, ser vi ett ökat hot mot demokratin i världen?

– Det Trump håller på med är att försvaga demokratin i USA, och sedan skickar han sin vicepresident för att läxa upp européerna när Trump och Vance själva inte har accepterat valresultatet 2020.

– Samtidigt som de läxar upp Europa, försöker de tvinga en nyhetsbyrå som Associated Press (AP) att exempelvis inte kalla Mexikanska bukten för Mexikanska bukten, förbjuder dem att delta i föredragningar i Vita huset och så vidare. Det är de som bekämpar det fria ordet fast de säger att det är européerna som gör det, och det är galet.

– Sedan de maktanspråk som Trump hävdar när de stänger ner myndigheter och stoppar utbetalningar, de är mycket dubiösa. Det är överanvändning av presidentens makt. Vi får se i vilken mån Högsta domstolen kan stoppa något av allt detta.

– Han ökar presidentens makt genom den här typen av agerande, det tycker jag också är odemokratiskt. Det finns faktiskt en kongress och det finns regler för hur man ska stänga myndigheter och hur man får avskeda offentligt anställda, som han bryter mot.

– Politikerna i kongressen gör inget i dagsläget, men det finns ett antal stämningar så vi får se vad som händer. Han kommer troligen att fällas på några punkter, men det tydligaste resultatet blir nog att han ökar presidentens makt. 

Ständig kamp

– Men det där med presidentens roll, kongressens makt och domstolsväsendets inflytande – det är en ständigt pågående kamp. Nixon höll på med liknande saker 1973 och 1974 innan han tvingades avgå och då slog domstolsväsendet och kongressen tillbaka. Domstolarna har fortfarande makten att säga att nu går presidenten för långt. Vi får se hur det går.

Trump har väl försökt att stoppa även domstolarna?

– Han har försökt att trotsa dem, fortsätter Jan Hallenberg, och talar om de stoppade utbetalningarna till olika myndigheter och ändamål i USA under 90 dagar. En domstol hävde den 13 februari beslutet att stoppa utbetalningarna.

– Då visar det sig att de olika myndigheterna inte betalar ut pengarna, de betalar ut en liten del men absolut inte alltihop. Och när de stoppar utbetalningarna igen hävdar de andra bestämmelser än när Trump gav ordern från början, säger Hallenberg.

Svårt för domstolarna

– Det gör det väldigt svårt för domstolarna att detaljstyra presidentens utrymme på det viset. Men en del av de här lagbrotten kommer att komma upp i Högsta domstolen, som exempelvis det här med ”birth right citizenship”, alltså att om man föds i USA så blir man medborgare automatiskt. En bestämmelse som Trump försökt avskaffa, men där domstolarna inlagt sitt veto. Den frågan kommer att gå vidare till Högsta domstolen.

Jan Hallenberg kommer in på hur Trump lagt ner den amerikanska biståndsmyndigheten USAID och den ekonomiska byrån som motsvarar Konsumentverket – Federal trade commission, FTC.

– Det finns också oberoende myndigheter som övervakar så kallade visselblåsare, så de ska kunna träda fram. Där får presidenten sparka folk, men bara om det finns sakliga skäl – om vederbörande är korrumperad, har misskött sig eller liknande. 

Brott mot lagregler

– Men de har sagts upp utan att något skäl angetts – de har bara fått ett mejl med ett tack för deras tjänster och så vidare. Det är ett brott mot de bestämmelser och lagregler som finns i USA. Hur det går att genomdriva de förändringarna i Högsta domstolen, det vet vi inte. Och en del av det kommer att utspelas under våren.

Hur ska vi tänka när vi hör allt det här?

– Vi ska tänka på Sverige och Europa som måste stärkas. Det går inte att lita på USA, inte under Trump i alla fall och då måste Europa stå på egna ben. Eftersom jag tror att Ryssland är ett reellt hot, kanske inte direkt mot Sverige men genom att attackera länder i östra Europa, då måste Europa stärka sitt försvar oberoende av USA.

– Och det är på gång, Danmark ökar exempelvis sina försvarsutgifter med 70 procent under de närmaste två åren. Det är den typen av åtgärder som vi tyvärr måste införa, fortsätter Jan Hallenberg.

– Det finns andra angelägna uppgifter i Sverige – att hjälpa fattiga, ta ansvar för vård, skola, omsorg. Men i det här läget, om Europa vill bevara sin demokrati och vara säkra, då måste Europa stärka sig som aktör – både politiskt, diplomatiskt och militärt.

– Det finns bara en organisation som politiskt kan göra det och det är EU, säger han och citerar Ivo Daalder, tidigare amerikansk Natoambassadör, i SVT:s Agenda: ”Tänk på att det finns 30 andra medlemmar i Nato. Det finns alltså en Nato-organisation även utan USA.”

– Även om USA blir mindre aktivt finns det ett militärt samarbete där och det kan inte EU bygga upp. Nato-Europa, så att säga, måste också stärkas eftersom USA inte är villigt. Den grupp som gav militärt stöd till Ukraina leddes tidigare av den amerikanske försvarsministern – nu har den brittiske försvarsministern den rollen. 

Ryssland inte pålitligt

– Det är steg på den väg som Europa behöver ta. EU och Europa är fortfarande militärt svagare än Ryssland, men har tio till tolv gånger så högt BNP som Ryssland har. Om man verkligen satsar systematiskt kommer man att bli väldigt starka militärt gentemot Ryssland och de vågar inte markera då.

– Vi vet att vi tyvärr inte kan lita på Ryssland. Innan invasionen 2022 sade de hela tiden att de inte skulle gå in i Ukraina, men det gjorde de ändå. De har använt sig av militärt våld vid ett antal olika tillfällen, säger Jan Hallenberg.