Jonas Eveborn: Fastan utmanar sekulariseringen
– Att ge 40 dagar under ett år en särskild prägel av medvetna val och riktning hjälper oss att mogna och växa i kärlek till Gud och människor, säger Jonas Eveborn, föreståndare för den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby.
Foto Privat och Zandra Erikshed
Livsstil. – Öva dig att se varje människa som en Guds avbild, manar Jonas Eveborn, föreståndare för den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby, inför årets kristna fasta, en tradition som han beskriver som en del av ”tillvarons nödvändiga rytm”.
Hur viktig är fastan för dig och varför?
– Tillvarons nödvändiga rytm är viktig att bejaka för alla människor. För min egen del är det en insikt som fördjupats under de 25 år som jag på ett mer medvetet vis uppmärksammat fastan, svarar Jonas Eveborn.
– Att göra skillnad på dagar och tider utifrån Jesu liv är att bjuda sekulariseringen av tiden motstånd. Den som på allvar levt efter devisen ”lördag hela veckan” blir snart utbränd. I stället för en ständigt pågående fest blir alla dagar grå och efterhand färgade av cynism.
– Att ge 40 dagar under ett år en särskild prägel av medvetna val och riktning hjälper oss att mogna och växa i kärlek till Gud och människor. I bästa fall ökar också samhörigheten med dem jag har svårast för.
Kommer ni som kommunitet att göra något speciellt i år?
– Sedan många år skapar vi möjligheter till en retreat vid fastans början, som inleds med askonsdagen, och en annan retreat en bit in i fastan. Jag kommer i mina kommande månadsbrev för den ekumeniska kommuniteten att uppehålla mig vid olika nyanser av tystnad.
Jag önskar att alla de aspekter av fastan som har med samhörighet mellan människor att göra ska vara särskilt framträdande i år.
Jonas Eveborn
– För vår del har årets kollektändamål riktats till byggandet av en katedral i stiftet El Qousia inom den koptiska kyrkan i Egypten.
Det finns olika sätt att fasta – vad känns viktigast där?
– Att fastan är personligt utformad för var och en. Det gäller att finna det rätta måttet. Börja i det lilla och ge det förutsättningar att bli en bestående vana i stället för en fasta som är hård i början men snabbt tar slut och bara leder till missmod.
Många är oroliga just nu – vad behöver vi fokusera på, tycker du?
– Att öva sig i att se varje människa som Guds avbild och älskade barn – som en sann människa – och att bjuda motstånd mot avhumaniseringen, oavsett vilka uttryck den tar sig! Avhumanisering och nationen som föremål för avgudadyrkan hör till de mest grundläggande faktorerna för att kunna utkämpa, eller snarare utstå ett krig. Ingen står ut med att svälta, plåga och döda en annan sann människa. För det krävs en nidbild. Ett avstånd. Ett objektifierande.
– Så jag önskar att alla de aspekter av fastan som har med samhörighet mellan människor att göra ska vara särskilt framträdande i år. Vad kan jag göra för att skapa fred och växa i vördnad för människor i min mer omedelbara närhet? Det är en fråga som berör förvaltandet av min tid, mina pengar och mina personliga gåvor, avslutar Jonas Eveborn.
