Svensk sekularisering
tappar fart bland unga

Under den senaste tiden har flera undersökningar talat om ett ökat intresse för religion och kristen tro bland unga i Sverige. Ett exempel är Ungdomsbarometern som lyfte Jesus som trend under 2025. 

SOM-institutet på Göteborgs universitet presenterade i förra veckan den undersökning av svenskars religiositet som kanske väger tyngst. Den visar en ökad sekularisering över tid – endast 33 procent av befolkningen uppger att de tror på Gud 2024. Frågan har funnits med i enkäten sedan 2010.

Samtidigt är de geografiska skillnaderna stora: I frikyrkliga Jönköping uppger 47 procent att de tror på Gud, i Jämtland endast 26 procent. Och sekulariseringstrenden tycks avstanna under senare år, enligt professor i stats­vetenskap vid Linnéuniversitetet, Magnus Hagevi.

”Omfattande trendbrott”

– Det går fortfarande inte att tala om en sakralisering, där allt fler börjar tro på Gud. Men sekulariseringen tycks ha slutat att öka, både bland svenskar med eller utan utländsk bakgrund, sade han i samband med rapportpresentationen. 

– Ett omfattande trendbrott för världens mest sekulariserade land, menar han.

Förändringen märks tydligast bland unga mellan 16 och 24 år visar rapporten – samma grupp som också tas upp i Ungdomsbarometern. SOM-institutets rapport visar att denna åldersgrupp också kommit i kapp vuxna över 25 år i fråga om hur många som säger sig tro på Gud, be och delta i religiösa samlingar. 

Något som också visar sig när man filtrerar bort unga med utländsk bakgrund som antas ha större religiös påverkan hem­ifrån. Bortsett från en kraftig dipp under pandemin pekar ungdomarnas kurva uppåt. Att många unga tycks tappa tron under pandemin säger han är lite av ”ett mysterium”.

– Det är märkligt, men det visar kanske att religion är ett socialt fenomen, något man gör tillsammans.

Ökat förtroende

Hagevi talar även om hur förtroendet för Svenska kyrkan har ökat till över 40 procent i undersökningen. Han berättar också att det framför allt är bland högutbildade och medelutbildade som förtroendet för Svenska kyrkan har ökat. 

Han talar också om att invandringen tycks ha gjort svensken mer religiös.

– Om vi har inflyttning från mer religiösa länder är chansen stor att det påverkar nivån av religiositet, sade Hagevi.

Men även bland unga utan utländsk bakgrund ökar de som uppger att de regelbundet ber till Gud, exempelvis.

– Det kan handla om värderingsförändringar, eller att vi lever i oroliga tider som gör att man öppnar sig mer för religion, förklarar han.

Den nationella Som-undersökningen genomförs varje år sedan 1986 och enkäten skickades till 26 250 slumpmässigt utvalda personer från 16 år och uppåt, boende i hela landet. 12 878 personer eller 49 procent besvarade enkäten. Den senaste genomfördes mellan 16 september och 30 december 2024.